Här är en översikt över de olika kapitlen:
01: Yrkesönskan Fotografi
Önskan om erkännande som drivkraft
Yrket som fotograf mellan kliché och verklighet
02: Frågor om lämplighet
Personlig lämplighet: "Görare" kontra återhållsam
Sakliga förutsättningar
Ekonomiska förutsättningar
Stödjande miljö
03: Att börja som yrkesfotograf
Praktik och assistans
Den klassiska, hantverksbaserade utbildningen
Den akademiska vägen (fotografiutbildning)
Privata fotoskolor
Den autodidaktiska vägen (sidoväg)
04: Fotostudion
Egen studio jämfört med hyrstudio
Fördelar och nackdelar med ett studiokollektiv
Tips för hyresavtalet
Tips om läge
Tips om lämplighet och om klokt inredande av den egna fotostudion
05: Positionering och målsättning
Allround eller specialist?
Verksamhetsområden
Bildagenturernas välsignelser och förbannelser
06: Myndighetsbesök och dylikt.
Konstnärsverksamhet
Registrering hos skatteverket
Registrering hos handelsregistret
Industri- och handelskammaren (IHK) och hantverkskammaren
Socialförsäkring: Registrering hos konstnärsförsäkringen
Registrering hos yrkesförsäkringen
VG Bild-Kunst
07: Fördelaktiga reklamåtgärder
Målmedveten reklam
Flygbladsreklam
Visitkort
Internetnärvaro
Skyltdesign
Akvisering hos reklambyråer och förlag
08: Hur utför jag mitt första fotouppdrag professionellt, effektivt, ekonomiskt framgångsrikt och lagligt säkert?
Offertskapande
Bekräftelseskrivelser
Utförande
Fakturering
Påminnelser
09: Juridik
10: Skatter
Mervärdesskatt för småskaliga näringsidkare
Frågan om rätt skattesats
Mervärdesskatt
Inkomstskatt
Utsikt
Användbara länkar och litteraturrekommendationer
Del 02: Frågor om lämplighet
Är ni säkra på att självständighet (som fotograf) är rätt väg för er? I det förflutna har jag främst stött på två olika typer av autodidakter. De första hade redan framgångsrikt arbetat i ett annat jobb, var ofta högt kvalificerade. De var stadigt etablerade i sina yrken. De andra hade jobbat lite här och där. Ofta i okvalificerade jobb och vanligtvis inte under lång tid. Missnöjet ledde dem till fotografisk självständighet.
Men för att arbeta framgångsrikt som sidovägare krävs redan en viss personlig mognad och framförallt målmedvetenhet och uthållighet. Detta är anledningen till att de ständiga yrkesavhopparna och "oroande andar" kommer att ha svårt att etablera sig i arbetslivet - även som fotograf - medan de förstnämnda snarare kommer att etableras inom yrket fotograf, eftersom de redan har lärt sig vad som är viktigt från tidigare erfarenheter.
Att fotografera vackra modeller - professionellt - i exotiska miljöer är verkligen en lockande tanke. Men kom också ihåg att det ligger mycket hårt arbete bakom om du vill vara framgångsrik på lång sikt (eller rättare sagt om du måste vara).
Gillar ni musik? Går ni gärna på konserter? Om ni sedan även fotograferar med passionerad entusiasm kanske yrket "konsertfotograf" är rätt för er.
Personlig lämplighet: "Görare" kontra återhållsam
För att säga det direkt: Det räcker inte att vara entusiastisk eller till och med "besatt" av fotografering, och det räcker inte heller att ta bilder som hela din släkt avundas dig för. Att kasta sig in i självständigheten innebär att du ger upp alla säkerheter och börjar ett helt nytt liv. Detta gäller särskilt om du tidigare var anställd i ett annat jobb, med fast social struktur och lön, bestämd arbetstid per vecka, semesteranspråk, social trygghet genom arbetsgivaren, osv.
Jag älskar utmaningar. När jag fotograferar något för första gången som jag inte tidigare fotograferat, utmanas jag att intensivt engagera mig i det nya ämnet.
För att etablera sig som självständig krävs en rad personliga egenskaper, såsom självförtroende, flit, uthållighet, handlingskraft, god hälsa, ansvarsmedvetenhet. Förmågan till självmotivation är även enormt viktig om du i huvudsak kan planera din arbetstid fritt! En person som är vacklande om hur han ska fördela sin tillgängliga arbetstid, till exempel mellan att retuschera bilder och spela onlinepoker, kommer att ha det svårt i längden…
Man behöver "kraft" och beslutsamhet för att bli självständig. Det här gäller särskilt inom fotografi.
Man kan diskutera problem och uppgifter i timmar och dagar, men de som kommer att lyckas är de som väljer att agera vid rätt tidpunkt, även om kanske inte alla lösningar har hittats ännu i minsta detalj.
Det är "Görarna" som använder sin tid effektivt och redan presenterar lösningar medan deras konkurrenter fortfarande filosoferar över varje detalj av problemet…
Sakliga förutsättningar
Jag strävar efter att ha min utrustning tekniskt aktuell. På så sätt är jag väl förberedd för alla uppdrag, ordentligt utrustad för alla fotouppdrag.
Eftersom man bör ha fotograferat i ett antal år innan man blir självständig fotograf, kan man anta att man redan har en nästan professionell kamerautrustning, bestående av minst en högkvalitativ DSLR och ett antal (helst ljusstarka) objektiv. En andra DSLR är starkt rekommenderad, för vem vill ta på sig ett viktigt fotouppdrag utan att ha en lämplig reservkamera?
Din kamera kan falla ner oväntat snabbt och om det var den enda du hade med dig under fotograferingen, kan du bli tvungen att avbryta, vilket ibland antingen kan få obehagliga ekonomiska konsekvenser (modell och sminkös måste bokas och betalas för om på nytt en annan dag) eller leda till att bilderna är förlorade för alltid (till exempel inom pressfotografi vid en unik, speciell händelse). Om du är verksam som reklamfotograf bör åtminstone en av de två kamerorna vara utrustad med en fullformatsensor om dina kunder behöver högupplösta foton för sin reklam (till exempel för 18/1-affischer). Var speciellt uppmärksam vid köp av objektiv på att de har hög kvalitet! Objektiven är kamerans ögon, en dålig optisk kvalitet skulle omedelbart vara synlig för dina kunder.
Som yrkesfotograf bör ni lägga stor vikt vid högkvalitativ utrustning! Jag använder endast fullformatsensor-kameror (Nikon D3X och D3S) med högkvalitativa originalobjektiv.
Förutom kameran är en bra datorutrustning också viktig i den digitala tidsåldern. Er dator, tillsammans med skärmen, bör vara lämplig för bildredigering. Det innebär att ni inte bör snåla på er dators RAM-minne eller på grafikkortet.
Att skärmen bör kunna kalibreras behöver förhoppningsvis inte nämnas särskilt. Förutom datorn och skärmen behöver ni tillräckligt med extern lagringsutrymme för säkerhetskopiering. Det spelar ingen roll om ni väljer ett RAID-system eller en konventionell lösning med flera externa hårddiskar.
Om ni förväntar er att utföra mycket bildredigering, rekommenderas inköp av en grafikplatta med tryckkänslig penna, vilket kommer att underlätta ert arbete. För de flesta fotografer kommer också en högkvalitativ utskriftsenhet (skrivare) vara en del av utrustningen. Förutom den nödvändiga hårdvaran behövs även en omfattande mjukvarupaket, som till exempel program för bildredigering, webbsideskapande eller åtminstone -underhåll, textredigeringsprogram och kalkylprogram, presentations- och säkerhetskopieringsprogram, osv. När ni väl är självständiga bör ni inte längre använda piratkopierad programvara.
En modern dator med omfattande mjukvaruutrustning är också en del av verktygen för en modern fotograf. Och självklart en trevlig assistent som kan hantera datorn… ;-)
Ekonomiska förutsättningar
Beroende på vilken typ av verksamhet ni vill bedriva som fotograf, behöver ni även en mängd andra materiella ting som alla kostar mycket pengar. Vid detta tillfälle ska endast som exempel en professionell blixtanläggning med tillbehör nämnas, som beroende på utrustning kommer att kosta någonstans mellan 3 000 och 10 000 euro. Även reflektorer, diffusorer och transportväskor eller -ryggsäckar (för kamera- och ljusutrustning) är oumbärliga verktyg för varje fotograf och är inte heller särskilt billiga.
Bra utrustning har sitt pris. Men snåla inte på fel ställe; trots allt måste ni arbeta med den som yrkesfotografer dagligen.
Många investeringar som ni måste göra är inte förutsebara när ni tar steget att bli självständiga. Därför är det klokt att ha en tillräckligt stor reserv på banken för att vara förberedd på alla eventualiteter.
För reklamfotografer bör detta belopp inte vara mindre än 25 000 euro. I början används beloppet för att finansiera oväntade utgifter i början av självständigheten. Senare används det för att förskottera uppdrag (om kunden inte kunde eller ville betala förskott för modellavgifter osv.) eller för att bekosta nya inköp.
Stödjande miljö
Det får inte underskattas att ha en stödjande miljö i er familj. Bara om er partner ekonomiskt, moraliskt och genom medhjälp stödjer er (till exempel på helgerna), har ni goda chanser till yrkesmässig framgång!
Detta bör inte underskattas, för ingen kan arbeta mot ALLA motstånd hela tiden. Det är tillräckligt jobbigt att kämpa mot den enorma konkurrensen, finansverket, om kunderna är svåra eller om eventuella medarbetare är opålitliga, om modeller eller makeup-artister är svåra att hantera, osv. Då är det viktigt och nödvändigt att ha en stabil punkt som kan lyssna, erbjuda neutral rådgivning och stå vid er sida.
Om er partner faller om av skräck varje gång ni måste skaffa en ny kamera eller en dyr utrustning till er blixtanläggning kommer det på sikt att bli ganska jobbigt för er. Fotografer kan glädja sig åt att ha en partner som verkligen stöttar dem!
Det är också bra om man känner kollegor som precis har startat sin egen verksamhet som start-up. Då kan man utbyta erfarenheter och tips, hjälpa varandra, göra myndigheternas ärenden tillsammans, låna utrustning från varandra, osv. En hjälpande hand behövs ofta, speciellt när det gäller att inrätta den egna fotostudion (se avsnittet "Fotostudion").
Om ni trivs bra med varandra kan det vara fördelaktigt att bilda en studiogemenskap. Enligt devisen "Tillsammans är vi starkare" kan både kunskap delas och bördan av studieunderhållet lätta. Jämför detta med handledningen "Fördelar och nackdelar med en studiogemenskap."
Det är fantastiskt om er familj stödjer ert mål att bli fotograf. Och vem vet, kanske hjälper er avkomma er snart som assistent vid era fotograferingar genom att bära utrustningen?
