För fotografering relevanta ljuskällor
Figur 3.1: Det spelar också en roll i belysningshänseende om man fotograferar bilar, människor eller stillbilder. De fotografiska ämnena som fotografen vill ägna sig åt integreras därför i kravprofilen. Vid valet av ljusutrustning spelar också fotografens personliga (ljus)smak en betydande roll: vissa föredrar hårt ljus, vissa mjukt. Vissa föredrar tydlig ljusstyrning, medan andra gärna arbetar med många effektljus.
Och slutligen måste den individuella arbetsmetoden beaktas: Är fotografen en ensam kämpe som alltid är ute på fältet, kommer denne att föredra en annan ljussteknik än någon som arbetar i studion eller alltid har hjälpredor runt omkring sig. Någon som tar sig tid med sina bilder kommer att sätta värde på andra saker än någon som måste ha bilderna i lådan på kortast möjliga tid. Allt detta tillsammans utgör kravprofilen som måste anpassas till de ljustekniska möjligheter som finns på marknaden.
Slutligen är det viktigt att hitta den optimala ljusutrustningen för varje individuell fotograf. Och slutligen kommer en begränsad ekonomisk budget att innebära att inte allt som verkar meningsfullt och nödvändigt på lång sikt kan köpas omedelbart. Då gäller det att göra kompromisser när det gäller omfånget eller i värsta fall (!) även kvaliteten på den ljusutrustning som skaffas.
OBS
Det finns "optimala" ljuslösningar för varje fotograf och de som är helt olämpliga för de individuella behoven. Och många däremellan. Det är därför viktigt att utarbeta en kravprofil för vilken ljusutrustning som är meningsfull för varje fotograf.
Tillsammans med den tillgängliga budgeten kommer kravprofilen sedan att bestämma vilken utrustning som ska och kan köpas. Det finns nu för tiden mycket bra ljusutrustning för fotografer på marknaden. Det finns något passande för alla behov. Köp dock inte enbart baserat på "pris" eftersom: "Den som köper billigt, får köpa två gånger!"
Figur 3.2: Till skillnad från moderna kameror som blir föråldrade efter några år och måste ersättas, blir ljusutrustning föråldrad långsammare. Delar av min blixtutrustning är över 15 år gammal och jag kommer säkert kunna använda den utan kompromisser i minst de närmaste 15-20 åren.
Ljusutrustning är alltså en långsiktig investering. Om man satsar på kvalitet kan man räkna med att använda den i minst 30 år eller ännu längre.
Jag rekommenderar därför att om man har en begränsad budget, köpa något vettigt och därför mindre, än att köpa allt på en gång med sämre kvalitet. Under denna tutorials serie kommer jag att särskilt gå igenom rekommenderad ljusutrustning som jag har testat och rekommenderat.
Den som behöver individuell rådgivning kan jag hjälpa inom ramen för en individuell utbildning att välja utrustning som är optimalt anpassad till behoven. Tvärtom mot kameror, som det finns massor av tester för i fototidningar, är köprådgivning för belysningsutrustning snarare sällsynt.
Många säljare saknar relevant praktisk erfarenhet och fototidningar ger oftast endast en lista över tekniska data.
Verkliga tester förekommer nästan aldrig, så intressenten är oftast övergiven och söker hjälplöst efter svar på internet. Men en individuell val och sammanställning är nödvändig för att senare kunna arbeta optimalt med den köpta utrustningen. Om man dessutom tar hänsyn till inköpskostnaderna blir det snabbt klart att man bör informera sig tillräckligt noggrant innan köpet för att få bästa möjliga pris-prestandaförhållande. Som redan nämnts: Kvalitativ belysningsutrustning kan i de flesta fall användas i decennier.
(Foto © 2012: Jens Brüggemann – http://www.jensbrueggemann.de)
Figur 3.3: Många fotografer försöker, i okunnighet om hur blixtutrustningar fungerar, hitta sin frälsning i användningen av konstantljus. Men är konstantljuskällor verkligen lämpliga för fotografiska ändamål? Denna tutorial ger information om vilket ljus som ska användas för vilka ändamål för att få optimala resultat.
(Foto © 2013: Jens Brüggemann – http://www.jensbrueggemann.de)
3.1 Available Light
Med termen "Available light" avser man det befintliga (konstanta) ljuset. Inom fotografi förknippar man den här termen med att ljuset inte bara är tillgängligt utan dessutom relativt svagt. Starka ljuskällor som till exempel direkt solljus eller strålkastarljuset på en fotbollsarena exkluderas ur denna termdefinition.
På grund av den avancerade tekniken hos moderna kameror med möjligheter till höga ISO-inställningar vid god till acceptabel bildkvalitet har också förutsättningarna förändrats där man fortfarande kan tala om Available light. Eller annorlunda uttryckt: Vid höga ISO-värden finns det mycket fler möjligheter än för några år sedan att fotografera i svagt ljus. Nu för tiden med moderna kameror är verkligen bilder möjliga i svaga ljusförhållanden där man för några år sedan utan stativ skulle ha varit förlorad. Detta medför helt nya, mångsidiga möjligheter som vid tiden för analog fotografering verkade otänkbara!
Figur 3.4: Denna bild togs i en grotta med många stalaktiter och stalagmiter. Grottan var upplyst, och för att inte förstöra ljusstämningen avstod jag från att använda blixtljus. För att inte skaka valde jag att stödja kameran på en sten i förgrunden. Nikon D200 med 2,8/20mm Nikkor. 1/8 sek, bländare 4,0.
(Foto ©: Jens Brüggemann – http://www.jensbrueggemann.de)
Eftersom Available light omfattar både dagsljus och konstljus måste man vara uppmärksam på eventuella färgskiftningar. Ibland kan det dock vara fördelaktigt att lämna färgtemperaturinställningen på kameran på dagsljus och medvetet acceptera en färgskiftning. Speciellt i situationer med blandljus kan det vara vackert att förutom det lilla dagsljuset också uppfatta (varmare) glödlampskonstljuset.
Färgtemperatur
Ljuskällors färgtemperatur anges ges i Kelvin (K).
0 K motsvarar en kropp som inte avger någon strålning och absorberar alla fallande strålning.
• Genomsnittligt, "neutralt" dagsljus har enligt internationell definition 5 500 K. Där är filmer och digitalkameror/optiska sensorer optimerade.
• Konstljus ("dagsljus") ligger mellan 1 500 - 3 400 K.
• Naturligt dagsljus varierar beroende på tid på dagen och väder från 3 400 K (sen kvällssol) över 4 800 K (soluppgång/-nedgång) till 12 000 K ("blå timmen").
• Påsätts- och stavblixtar når en färgtemperatur upp till 6 000 K.
• Genom användning av filter, oavsett om det är på ljuskällan eller objektivet, dämpas endast de komplementära färgkomponenterna, men ingen färgområde (ljus) läggs till!
Källa: Guido Puttkammer: "Basisseminar", Profoto 2005.
Slutsats: Fotografering utan dagsljus är otänkbart. Det har alltid funnits en lockelse med stämningsfullt belysta foton som har tagits med dagsljus, så att säga vid gränsen till det möjliga.
Figur 3.5: Bild tagen endast i ljus av stearinljus, fotograferad utan stativ från handen. Nikon D3 med 2,8/105mm Micro Nikkor. 1/60 sekund, bländare 4,5, ISO 2 500.
(Foto ©: Jens Brüggemann – http://www.jensbrueggemann.de)
3.2 Glödlampor
När försäljningen av vanliga glödlampor för vanliga konsumenter förbjöds på grund av en EU-förordning kom en fiffig entreprenör på idén att introducera dem som "lilla värmevärk" och sälja dem.
Entreprenören förlorade i domstolen, men i grund och botten hade han (tekniskt sett) rätt: Glödlampor, vars försäljning fortfarande är tillåten för specialapplikationer (till exempel som inställningsljus för blixtsystem), är främst värmeavgivare och först i andra hand producerar de ljus. Glödlampors verkningsgrad är mycket låg med mellan 4-8% synligt ljus. Rättvist tituleras de som "elslukare och miljöbovar".
Förutom den höga värmeavgivningen har glödlampor ytterligare nackdelar. Deras färgtemperatur, med värden mellan 2 800 K till 3 200 K, är mycket låg (varm). Om de dimmas minskar färgtemperaturen ytterligare (ljuset blir varmare färgmässigt).
Den är inte heller konstant, varken med ökad drifttid eller i livscykeln för glödlampan, vilket gör att de inte är lämpliga för fotoinspelningar där det är viktigt med "ljusäkthet" hos de fotograferade föremålen (som exempelvis inom reklam-produktfotografering). Förutom färgtemperaturen varierar även effekten, både över driftlängden och vid nätspänningsvariationer.
Figur 3.6: Glödlampor bör i fotografi på grund av deras många nackdelar endast användas som bakgrundsbelysning som ger stämning. Som huvudljus är de inte lämpliga.
(Foto © 2013: Jens Brüggemann – http://www.jensbrueggemann.de)
Men glödlampor har också fördelar: De är billiga, väger inte mycket, man kan se deras ljusfördelning och färgade ljusfördelning i dagsljus (kombination av konstantljus-1 och konstantljus-2). Och deras ljus kan mätas med exponeringsautomatikerna som finns inbyggda i kamerorna. Det gör dem särskilt intressanta för fotografer som helst arbetar enligt principen WYSIWYG ("What you see is what you get") (där försämringen om olika färgtemperatur bör beaktas).
3.3 Bygglampor & Co.
Halogenlampor är enkla att skaffa, det finns ett omfattande utbud. Vissa bygglampor säljs med stativ. De är ofta och vattenskyddade och därmed lämpade för utomhusanvändning. Effekt och färgtemperatur förblir också relativt konstanta under hela brinntiden. Likt glödlampor kan deras ljus också mätas med den inbyggda exponeringsmätaren (konstantljus).
De nackdelar som följer visar varför bygglampor var konstruerade för att "göra ljusare" på byggplatsen - och inte för fotografiska syften: Deras verkningsgrad är mycket låg, cirka 10%. Värmeutvecklingen är dock mycket stor, särskilt vid hög effekt, vilket begränsar deras användningsmöjligheter med ljusformare till ett absolut minimum (eller nästan omöjligt med tygbaserade tillägg).
Brännaren kan lätt skadas vid vibrationer, vilket innebär att deras robusthet är begränsad. Färgtemperaturen är mycket låg (mellan 3 200 K - 3 400 K), vilket resulterar i "varmt" ljus. (Vid dimning, om det alls är möjligt, minskar den ytterligare.)
Särskilt i situationer med blandljus (halogenljus med dagsljus) kan det vara störande eftersom vitbalans på kameran antingen kan ställas in på dagsljus eller halogenljus (eller man väljer approximativt ett värde däremellan, vilket heller inte är optimalt).
Figur 3.7: För fotografering av produkter som ska återges färgäkta är belysning med bygglampor eller andra halogenlampor ganska olämplig.
(Foto © 2013: Jens Brüggemann – http://www.jensbrueggemann.de)
3.4 HMI-lampor
HMI-lampor är urladdningslampor som möjliggör kontinuerlig ljustbelysning. Både färgtemperaturen (jämförbar med dagsljus) och effekten förblir ganska konstanta under hela brinntiden. Deras största fördel är därför att de kan användas tillsammans med naturligt dagsljus i blandljussituationer. Deras ljus kan också mätas med de inbyggda exponeringsmätarna i kamerorna, vilket gör deras användning enkel för nybörjare. Verkningsgraden är relativt hög för kontinuerliga ljuskällor: ca 25% ljusutbyte.
Men nackdelarna visar att HMI-lampor endast bör användas för fotografiska specialändamål: Priserna på HMI-lampor (och tillhörande brännare) är mycket höga. Deras effekt kan endast regleras minimalt (med en bländare). De utvecklar stark värme, vilket gör att tygbaserade ljusformare (som de populära softboxarna eller skärmarna) inte kan användas med dem. De billigare versionerna är olämpliga för fotografiskt bruk på grund av flimrande.
Slutsats: HMI-lampor är mer lämpade för filmskapare, mindre för fotografer. Stark värmeutveckling, begränsat regelområde och den farliga UV-strålningen vid felaktigt hantering visar att de inte uppfyller våra fotografers krav.
3.5 Dagsljusliknande lysrörslampor
Lysrörslampor är relativt billiga. De erbjuds oftast i flera enheter som ytlampor i en stabil behållare (se bilden nedan). Deras prestanda och färgtemperatur förblir hyfsat konstanta under hela brinntiden.
En del av dem ger en hyfsad dagsljusliknande temperatur, varför de också kan användas bra i blandljussituationer och deras ljus också kan mätas problemfritt med de inbyggda exponeringsmätarna i kamerorna. Deras värmeutveckling är låg, effektiviteten (ca 15%) är acceptabel.
Figur 3.8: Lysrörslampor erbjuder endast en ungefärlig dagsljusliknande temperatur. På grund av deras begränsade urval av ljusformare är de mindre lämpliga för fotografiska ändamål och är avsedda som filmljus!
(Foto © 2013: Jens Brüggemann – http://www.jensbrueggemann.de)
Men nackdelarna överväger om man vill använda dem för fotografiska ändamål: Ljuskarakteristiken kan nästan inte ändras, de är primärt ytlampor. Vid högre prestanda (= fler använda lysrörslampor) ökar dimensionerna av lampan, de blir otympliga, är dessutom känsliga vid transport.
Om man köper billigare modeller kan flimret vara störande. Även färgtemperaturen motsvarar då endast ungefär dagsljuset.
Om man bara vill få det ljusare kan dessa ytlampor användas bra. Men om man vill vara kreativ med ljuset måste man leta efter en ljuskälla som tillåter användning av så många olika ljusformare som möjligt. Lysrörslampor är olämpliga för detta ändamål.
3.6 LED-lampor
LED-lampor används än så länge relativt lite inom fotografi, främst som inställningsljus. Men den fortsatta utvecklingen av dessa energisnåla lampor kommer att resultera i en ökning av deras användning även som fotoljus.
Det finns redan utvecklingar där LED-ljuset inte bara används som inställningsljus, utan även kompletterande som blixtljus för fotografering.
Figur 3.9: LED-ytlampor (som består av många enskilda LED-dioder) är inte särskilt vanliga inom fotografi, till skillnad från inom videosektorn. Varför skulle vi använda kontinuerligt ljus (med alla dess nackdelar) när det finns ett stort urval av lämpliga blixtenheter?
(Foto © 2013: Jens Brüggemann – http://www.jensbrueggemann.de)
Figur 3.10: LED-lampor behöver inte bara fungera som (energisnåla) inställningsljus. Det finns också nyutvecklingar som gör det möjligt att blitza med LED: "LED-matrisen kan användas både som inställningsljus och blixtljus. Som blixtljus har den en extremt kort blixttid på ca 1/15.000 sekund." (http://www.priolite.com/de/produkte/details-priolite/items/priolite-mb500.html).
Här visas framsidan av den professionella kompakta blixtutrustningen Priolite MB500. Den här blixten kan användas antingen med en vanlig Omega-blixtlampa eller med de kraftfulla LED-dioderna som är centrerade. Dock är färgtemperaturen då 6500 Kelvin och är därmed inte längre dagsljusriktig, utan snarare något "kallare". Detta är ändå ett intressant och framåtsyftande alternativ.
(Foto © 2013: Jens Brüggemann – http://www.jensbrueggemann.de)
Trots dessa nya utvecklingar är den nuvarande situationen sådan att LED-lampor inom fotografi främst används som ren inställningsbelysning. Inom videosektorn som kontinuerligt ljus har de redan varit etablerade under en längre tid.
Systemblixtenheter
Systemblixtenheter är relativt billiga. För mellan 200 och 440 euro får man redan mycket prestanda för pengarna. Deras största fördel ligger dock i kompaktheten, oberoendet från elnätet och låg vikt. En systemblixtenhet är därför en grundläggande del av varje fotografutrustning.
Ytterligare fördelar inkluderar en förstklassig effektivitet (omkring 50%), en nära dagsljusliknande temperatur (systemblixtenheter är något kallare, färgtemperaturen är upp till 6000 K), ett stort regelområde, automatikfunktioner (bland annat den geniala TTL som styr blixtutsläppet så att fotografen inte behöver bry sig om ljusmängden), nästan ingen värmeutveckling och möjligheten att möjliggöra ultrakorta ljusperioder (perfekt för att frysa rörelse).
Figur 3.11: Systemblixtenheter har många fördelar och bör inte saknas i någons fotoväska. Dock bör endast modeller skaffas som har en roterbar reflektor. Om man inte tänker använda dem som slavblixtar kompletterande till huvudblixten. Om man använder blixten på kameran är en roterbar reflektor ett absolut "måste ha", för endast på det sättet kan man belysa indirekt via en reflektor, en vit duk eller en vit vägg. Direkt belysning bör i stort sett undvikas, eftersom de resulterande skuggorna, ljusförlusten och det hårda ljuset inte är bra för en stämningsfull bild.
(Foto ©2013: Hodzic)
Men systemblixtenheter har också nackdelar: De har ingen inställning av ljusstyrkan med vilken den kreativa ljusledningen kan bedömas. Resultaten är därför inledningsvis alltid något godtyckliga.
Bara med mycket erfarenhet kan man bedöma ljusets förlopp. Tillgängliga ljusformare når inte alls upp till kvaliteten hos de stora blixtsystemen.
Det beror på ljuset i sig själv, men även på storleken av blixten och de använda ljusformarna. En beauty dish till exempel vid en systemblixt har en helt annan ljuseffekt än en beauty dish vid ett studioblixtsystem. Dessutom ser ljuset självt mycket plattare ut, mindre plastiskt (jämfört med studioblixtsystem). Det är svårt att beskriva detta bättre, skillnaden måste ses!
Bild 3.12: Även utomhus, där det redan egentligen är tillräckligt ljust, kan systemblixtar till exempel användas för att minska kontrasterna på ett meningsfullt sätt. Om modellen till exempel befinner sig i skuggan av ett träd och bakgrunden består av (ljus) himmel, används blixten (här används den avlöst) för att kunna fota modellen så att himlen inte blir överexponerad utan återges med detaljer.
(Foto © 2011: Jens Brüggemann – http://www.jensbrueggemann.de)
Utan blixt skulle antingen modellen vara kraftigt underexponerad (och himlen skulle ha detaljer) eller så skulle modellen vara ordentligt exponerad (och bakgrunden skulle vara utbränd). Jag tvivlar dock på om den här "yoghurtburken" (diffusorplastmontering) skulle ha någon märkbar effekt... Större softboxar är definitivt bättre för att uppnå ett mjukare ljus från systemblixten.
Slutsats
En systemblixt bör vara en del av varje fotograf utrustning! Speciellt TTL-kontrollen gör arbetet med dessa elektronblixtar mycket enkelt. För festbilder, inom reportagefotografi och överallt där små dimensioner och låg vikt är nödvändig, kan systemblixten användas optimalt. Men när det gäller konstnärlig fotografi med exakt ljusstyrning och möjligheten att kunna ändra ljuskaraktären, är de lämpliga, men i slutändan endast det andra alternativet. För sådana ändamål konstruerades studiosystemblixtar.
Bild 3.13: Systemblixtar är optimala för spontana bilder, till exempel på familjen eller fester. Om du riktar blixtriktaren mot en vit tak eller vägg, får du också en vacker, mjuk och jämn belysning; inte bara av de fotograferade personerna, utan hela rummet (i små utrymmen).
(Foto ©: Jens Brüggemann – http://www.jensbrueggemann.de)
Bild 3.14: Jämförelsetabell Systemblixtar kontra Studiosystemblixtar
Systemblixtar | Studiosystemblixtar | |
starkt modell-ljus | +++ | |
ett stort urval av ljusformare | + | +++ |
kompakt | +++ | |
enkel att använda | ++ | ++ |
Ljuskvalitet | + | +++ |
Ljusmängd | + | +++ |
Pris | ++ | + |
snabb att använda | +++ | |
lämplig för rörliga objekt | +++ | + |
kreativa möjligheter | ++ | +++ |
utbyggbart | + | +++ |
Obunden av kamera-system | +++ |
Blixtanläggningar
Blixtanläggningar tillhör precis som systemblixtar kategorin elektronblixtar. Eftersom det finns betydande skillnader när det gäller fördelar och jämförbarhet med de andra redan beskrivna ljuskällorna, brukar man normalt dela upp kategorin blixtanläggningar ytterligare i studioblixtanläggningar och utomhusblixtanläggningar. Det finns dock aktuella trender som tyder på att denna uppdelning snart tillhör framtiden, eftersom en utvidgning av funktionsomfånget och därmed användningsområdet observeras både för utomhus- och studioblixtanläggningar; med följd att skillnaderna suddas ut. Mer om detta i nästa del av denna handledning (Del 4: "Krav på professionella blixtanläggningar").
Blixtanläggningar utmärker sig genom sin mångsidighet, eftersom tillbehören av ljusformare är många. Den maximala effekten är också en vanlig köpfaktor, medan även minimal effekt har blivit allt viktigare på senare tid (för porträttfotografering med nästan öppen bländare). Justeringsområdet bör således vara stort för att uppnå "mycket ljus" samt "lite ljus" med endast en blixtanläggning. Moderna högkvalitativa generatorer har nu vanligtvis 10 bländstegs justeringsområde. Kompakta blixtanläggningar har upp till 7 bländstegs justeringsområde (till exempel Profoto D1).
Bild 3.15: De kompakta blixtanläggningarna "D1" från Profoto utmärks av robusthet och ett stort justeringsområde (7 bländsteg).
(Foto © 2013: Jens Brüggemann – http://www.jensbrueggemann.de)
När det gäller de omfattande möjligheterna att forma ljuset enligt ens egna önskemål, är modell-ljuset det viktigaste kriteriet som talar för att skaffa en blixtanläggning. Endast med hjälp av modell-ljus kan ljuset placeras kreativt.
Det är inte bara enormt viktigt för reklamfotografering av produkter, i slutändan är exakt placering av ljuset i alla områden inom den konstnärliga fotografin av stor vikt. Lång livslängd (för kvalitetsblixtar), konstant dagsljusfärgtemperatur över alla effektsteg, möjlighet till utbyggnad och kamera-systemoberoende är ytterligare fördelar som talar för blixtanläggningar.
Bild 3.16: Eftersom modelljuset hos bra blixtanläggningar är konstruerat så att dess ljusfördelning är ungefär densamma som blixten, kan man gå efter WYSIWYG-principen (What You See Is What You Get), förutsatt att inga andra ljuskällor (dagsljus etc.) stör det exakta arbetet. Då kan ljuset placeras korrekt, eftersom man ser utifrån modell-ljuset hur blixten kommer att fördelas vid fototillfället. Idealiskt för reklamfotografering, så att man kan erbjuda sina kunder ett optimalt resultat – även ur belysningsperspektiv.
(Foto ©: Jens Brüggemann – http://www.jensbrueggemann.de)
I motsats till detta finns följande nackdelar: Blixtanläggningar, om man bryr sig om kvalitet, är dyrare än andra ljuslösningar. Ofta är de tunga och otympliga; deras användningsområde är helt enkelt inte Mount Everest ... Byte vid skador, vid glasbrott till exempel, är dyrt, eftersom reservblixtlampor lätt kan kosta flera hundra euro.
Sammanfattning av ämnet
Blixtsystem är inget för den lilla plånboken. Investeringen i ett blixtsystem måste dock betraktas på lång sikt. Till skillnad från digitalkameror åldras de inte lika snabbt. Trots höga inköpspriser är de det första valet för yrkesfotografer och alla som vill arbeta konstnärligt med ljuset.
Fotografer som kan avstå från kontinuerligt ljus med dess nackdelar (eftersom de inte spelar in videoklipp), är bäst betjänta med en kombination av blixtsystem och systemblixt. Då är man bäst rustad för alla fotografiska uppgifter.
Figur 3.17: Ljuset från professionella blixtsystem har en helt annan (högre) kvalitet än alla andra presenterade alternativ här. Ljuset är mer plastiskt, mer levande. Det gör dem till det första valet hos professionella fotografer.
(Fotokälla ©: Jens Brüggemann – http://www.jensbrueggemann.de)
Förhandsvisning
På grund av deras betydelse för konstnärlig fotografi behandlar den följande delen 4 av denna handledning kraven på professionella blixtsystem.
