Fotostudion
Att äga en egen studio innebär inte bara att ha mycket utrymme för kreativitet. Det innebär också att vara utsatt för ständiga ekonomiska månatliga belastningar.
Egen studio kontra hyrstudio
Om det är värt att ha en egen studio beror naturligtvis i hög grad på vilket område inom fotografi man vill starta sitt eget företag. Pressfotografer med egen studio kommer förmodligen endast vara händelsevis. Om ni däremot vill starta som porträttfotograf, vars huvuduppgift är att erbjuda familje-, bröllops- och passfoton, är en egen studio nästan ett krav.
Men hur ser det ut om ni vill arbeta inom redaktionell-, reklam- eller stockfotografi (bilder som ni säljer till bildbyråer, som sedan säljer dem vidare till kunder inom alla områden som reklam och tidskrifter)? Är det då meningsfullt att ha en egen studio? Det går naturligtvis inte att ge ett generellt svar på det. Det beror helt enkelt på ert fokusområde, om ni behöver en egen studio regelbundet eller om ni bara använder hyrstudio vid fasta uppdrag eller vid fria arbeten.
Stockfotografer kommer sällan att ha en egen studio. På lång sikt skulle fotografering i studion vara för ensidigt, eftersom bildbyråerna vanligtvis efterfrågar varierade, levande motiv mestadels med människor i naturliga miljöer.
Så länge ni kan avstå från att ha en egen studio (och på så sätt "spara" hyresbetalningen varje månad), bör ni använda hyrstudior där ni bara betalar för användningen vid behov, vanligtvis vid betalda jobb. Pengarna ni sparar genom att inte behöva betala hyra varje månad, kan ni istället investera i att bygga upp en ekonomisk buffert eller i att utvidga er fotografiska och belysningsmässiga utrustning!
Räkneexempel: Om ni bestämmer er för att hyra och inreda en egen studio. Om er kollega erbjuder er en bra kurs för användningen av hans studio, till exempel 200 euro per dag, och ni förväntas använda studion för fasta fotojobb i genomsnitt 4 dagar per månad, skulle det sammanlagt vara kostnader på 9 600 euro per år för hyrstudion. En egen, jämförbar studio skulle enligt antagandet kosta er cirka 1 400 euro per månad, inklusive efterbetalningar för uppvärmning och andra ständigt ökande driftskostnader. På årsbasis skulle det vara totalt 16 800 euro. Skillnaden som ni skulle spara om ni väntar ett helt år med att hyra en egen studio skulle således vara 7 200 euro. Med det beloppet kan ni redan köpa en professionell fullformat-DSLR med 2-3 högkvalitativa objektiv!
För vissa av er kan det dock vara mer lönsamt att avstå från en egen studio permanent och istället arbeta på hyrstudior igen och igen. Det är dock absolut inte ett tecken på bristande framgång, eftersom även många etablerade fotografer inte har en egen studio, utan oftast bara ett kontor (med lagringsmöjlighet för utrustning), eftersom de är i tjänst över hela världen eller många bilder tas på plats och därför inte skulle löna sig med en egen studio. Man är definitivt mer flexibel utan en egen studio (till exempel vid långa utlandsresor, när hotell ska fotograferas för semesterkataloger)!
För den som ofta är ute och reser utomlands, till exempel för att fotografera mode eller för semesterkataloger, lönar det sig förmodligen inte att ha en egen studio.
Fördelar och nackdelar med en studiogemenskap
Så länge två eller flera fotografer trivs bra tillsammans är att bilda en studiogemenskap den tilsynelatande logiska konsekvensen av detta samarbete. Delning av de återkommande (studio-) kostnaderna, ömsesidig hjälp och stöd vid fotojobb, gemensamma inköp av inredning och rekvisita, möjlighet till gemensamma reklamåtgärder och inte minst förhoppade synergieffekter som uppstår genom att parterna har olika färdigheter och specialområden är bara några av fördelarna med en studiogemenskap.
Men trots all entusiasm över det fantastiska samarbetet bör man inte glömma att det även kan komma tider när olika visioner till exempel om den strategiska inriktningen av den fotografiska verksamheten och de investeringar som är förknippade med det kan leda till en brytning i studiogemenskapen. Ni bör vara helt säkra på att ni även i avlägsen framtid kommer att fortsätta samarbeta med er partner eller era partners innan ni bestämmer er för att bilda en studiogemenskap.
Också om allt vid samarbetsstarten verkar alltför rosigt och entusiasmen från VI-känslan döljer alla potentiella komplikationer bör ni kalkylera kallt om en sådan partnerskap också kan bestå stabilt på lång sikt.
Även riktiga kompisar kan någon gång hamna i konflikt, till exempel när det gäller den strategiska inriktningen av den fotografiska verksamheten eller hur studion ska inredas på nytt. Tänk därför noga över om ni vill ta risken med en studiogemenskap.
Och vad händer om en av fotograferna i studiogemenskapen (om den bestod av fler än 2 fotografer) vill gå ut igen? Måste studiogemenskapen därför upplösas? Ska han bli utbetald? I vilken omfattning? Ska de gemensamt förvärvade utrustningsföremålen delas upp eller säljas? Vad händer med inredningen? Dessa och andra frågor måste klargöras innan ni bestämmer er för att ingå en studiogemenskap.
Generellt sett är det att notera att ju fler fotografer som vill delta i studiogemenskapen, desto svårare kommer den konkreta fördelningen av uppgifter och bördor att vara. Inte utan anledning är den vanligaste typen av studiogemenskap den med 2 personer. Varje ytterligare person skulle bara göra avstämningsprocesserna ännu svårare.
Ofta kommer det dock att vara mer meningsfullt om endast en av deltagarna driver studion och får regelbundet eller vid behov pengar från sina kollegor för användningen. På så sätt undviks problemet att alla deltagare alltid måste hålla samma åsikt.
Tänk också på att enligt tjänsteinformationsdirektivet (som trädde i kraft i maj 2010) måste yrkesmässiga grupper, som även inkluderar studiogemenskapen, meddela era kunder. För enkelhetens skull är det bäst att informera om detta samarbete på webbplatsen och i allmänna villkor, om sådana finns.
Tips för hyresavtalet
En central punkt vid att hyra en egen studio är hyresnivån, eftersom studioshyran i framtiden kommer att vara den största kostnadsfaktorn i era företagsekonomiska kalkyler. Förhandla om varje euro, pressa den månatliga hyran så mycket ni kan! Tyvärr är vi (jag inkluderad, vilket jag alltför ofta har ångrat) vana vid att räkna med jämna summor. När det gäller studioshyror innebär det att ni förmodligen betalar en summa som anges i fulla hundralappar, till exempel 1.500,- euro månatlig hyra. Om hyresvärden inte går med på att sänka till 1.400,- euro, försök sedan att komma överens om 1.450,- euro, eller ännu bättre 1.438,-. Om er motpart går med på det har ni sparat 62,- euro varje månad. Med andra ord: Ni har undvikit att betala 7.440,- euro på 10 år! Ränteeffekter är inte ens inräknade. En anständig summa, som skulle kunna användas för att köpa en modern blixtanläggning med omfattande tillbehör.
Var noga med att förut räkna ut om ni kommer att kunna underhålla er egen studio. Förutom hyran kommer också en mängd andra kostnader att dyka upp förr eller senare. Dessa kostnader kommer förmodligen först märkas obehagligt i samband med jämförelseavstämningen av driftskostnaderna. Försök därför att förhandla ner hyran så mycket som möjligt, eftersom även små belopp som sparas på detta sätt kommer att ackumuleras till en betydande summa över tid.
Räkna definitivt in en större summa utöver den redovisade studioshyran, som utan tvekan kommer att presenteras för er under den årliga jämförelseavstämningen. Många hyresvärdar redovisar medvetet för låga driftskostnader, eftersom de vet att en hög hyra minskar chanserna att hyra ut objektet. Den hemska överraskningen kommer sedan i form av den första jämförelseavstämningen, där belopp på upp till 3.000,- euro i efterbetalning för en kommersiell fastighet per år i motsvarande storlek av 200 till 500 kvadratmeter inte är ovanliga. Dessutom stiger många driftskostnader, för vilka kommunerna är ansvariga, konstant, som till exempel sophämtningen. Och även kostnaderna för uppvärmningsolja och el har under de senaste åren stadigt stigit, såsom nämndes i början av detta avsnitt, att en betydande finansiell buffert är nödvändig för en framgångsrik start på den yrkesmässiga frilansverksamheten.
Andra poster i jämförelseavstämningarna kan till exempel vara fastighetsskatt, avlopp, sophämtningsavgifter, gatuunderhållsavgifter, kanalavgifter, försäkringspremier, underhåll och rengöring av uppvärmnings- och varmvattenförsörjning, skorstensfejaravgifter, emissionsmätningskostnader, kostnader för brandskyddsgenomgång, förvaltnings- och fastighetsskötarkostnader, etc.
Av försiktighetsskäl rekommenderar jag starkt att vid förhandlingarna om hyresavtalet kräva en förenklad uppsägningsmöjlighet för er. Ni är trots allt ett start-up-företag. Om det visar sig att det hyrda objektet är en ekonomisk avgrund eller om beställningarna inte kommer så regelbundet som hoppats, har ni kanske möjligheten att säga upp hyresavtalet i tid innan ni går i konkurs. Kom ihåg att andra lagar gäller för kommersiella hyresavtal än till exempel för en privat uthyrd lägenhet. Hyresvärden har mycket större möjligheter att forma sina hyresavtalsklausuler; så ni bör noggrant granska hyresavtalet och helst också få det granskat av en advokat och vid tvivel hellre avstå från hyresobjektet. Det finns säkert fler lämpliga lokaler - villkor att ni söker intensivt.
För att undvika obehagliga överraskningar försök att hitta den föregående hyresgästen, för denne känner till alla nackdelarna med hyresobjektet väl, eftersom han har använt det - och sedan flyttat ut igen. Men varför egentligen? Kan utflyttningen ha skett av skäl som har att göra med utformningen av hyresavtalet eller med byggnadens brister? Ett samtal med den föregående hyresgästen är i vilket fall som helst intressant för att få insiderinformation som kan vara till hjälp vid beslutet om objektet bör hyras. Om den föregående hyresgästen inte kan hittas och hyresvärden vägrar att lämna ut kontaktuppgifter, fråga hellre grannarna eller post- eller paketbudet om de fortfarande har kontakt med den föregående hyresgästen. Paket och liknande som levererades till den gamla adressen måste fortfarande skickas vidare till den föregående hyresgästen. För kommersiella hyresgäster bör ingen ha invändningar avseende dataskyddet och vara säkerligen villiga att ge er information.
Tips om läget
Om ni vill starta en egen verksamhet inom porträtt-, bröllops-, passfoto- och familjefotografi (det vill säga B2C - Business to Consumer) är en egen studio oumbärlig. Studion bör då vara på marknivå och helst nås utan trappsteg i entrén och idealiskt belägen på en livlig shoppinggata (helst i en gågata) eller inom en stor köpcentrum. Ett stort skyltfönster som en uppmärksamhetsskapande reklamyta hjälper sedan till att optimalt presentera era foton och era tjänster för potentiella kunder.
Innan ni hyr ett lämpligt objekt - undersök grannskapet och fråga kommunen om det finns några större byggarbetsplatser som är planerade i närheten av objektet i framtiden, eftersom långvariga byggprojekt är allt annat än fördelaktiga för affärerna. Det är inte ovanligt att affärer går i konkurs på grund av att stora byggarbetsplatser avskräcker och håller kunderna borta! Sådana problem i startfasen av ert företag är verkligen inte önskvärda!
Om era framtida affärsrelationer är mer riktade mot affärsområdet (B2B) kan er framtida studio gott vara belägen i en bakgård eller i ett industriområde. En snabb motorvägs- eller flygplatsanslutning är då förmodligen viktigare för utövandet av er verksamhet än att det blir igenkänt av privatpersoner som ett fotostudio. Stora skyltfönster är då snarare hinderliga än fördelaktiga.
Viktigare är om studion till exempel erbjuder en infart även för större fordon, om ni fotograferar spärriga produkter som vitvaror eller tunga maskiner eller till och med för fordonsindustrin. I sådana fall, liksom inom bil- eller motorcykelfotografi, kommer en stor vit holk vara oumbärlig, liksom ett takspårsystem med ljuskoppar. Ett av de ledande företagen i Tyskland för sådana studioredskap är företaget Bacht i Essen.
Mitt studio har ett idealiskt läge. Det är bekvämt beläget och i det närliggande köpcentret kan man snabbt inte bara hitta olika matvaror, utan också diverse rekvisita, som till exempel barnleksaker.
Tips för lämpligheten och för en meningsfull inredning av ditt eget fotostudio
Om ni har bestämt er för att ett eget studio är meningsfullt och på lång sikt också förmodligen ekonomiskt fördelaktigt jämfört med andra lösningar, och har hittat en lämplig hyresfastighet, återstår frågan om de ideala förutsättningarna och en meningsfull inredning.
Takhöjden bör vara minst tre meter, helst 3,50m. Annars når man snabbt vägs ände för sin kreativitet om ljuset inte kan användas enligt ens egna önskemål.
Storleken på studion beror såklart på vad man vill fokusera på, det vill säga vad man vill fotografera. I porträttstudior räcker erfarenhetsmässigt 120 kvadratmeter grundyta till i början; mer är naturligtvis alltid bättre, eftersom det ackumuleras en del rekvisita och annan utrustning under årens gång. Inom reklamfotografin - även här beroende på den valda fokuseringen - nämns det oftast en minsta kvadratmeterantal på 200 i litteraturen. Eftersom jag har inrett flera områden i mitt studio - nästan hemtrevligt - och har fortsatt bygga ut min utrustnings- och rekvisitförsörjning i mer än tolv år, börjar jag allt oftare tänka att ett ännu större studio inte vore så dumt... helst med tillgängliga 300 kvadratmeter!
Om man regelbundet vill fotografera bilar eller motsvarande utrustning, bör man leta efter ett studio som har en garageinfart. Som alternativ, om sådana jobb bara förväntas ibland, kan man också använda en utrustad hyrstudio.
Så ni ser: Om man planerar på lång sikt, bör man inte underskatta utrymmesbehovet. Särskilt eftersom det också måste finnas plats någonstans för datorområdet med datorarbetsplats, skärm, skrivare, grafiskt ritbord, nätverksteknik, telefon, fax och arkiveringsutrustning. En mötesbord med cirka 8 stolar bör inte heller saknas, likaså en pentry med kylskåp, ett eller flera toaletter, ett badrum med duschmöjlighet för modellerna samt ett arkivrum för era exemplar av publikationer och egna trycksaker (till exempel era marknadsföringsmaterial). En "skräprum" för diverse saker bör också finnas någonstans, eller vill ni ha dammsugare, rengöringsmedel, snöskyffel, sopborste, dryckeslådor och annat nödvändigt grejer mitt i (helst representativa) studion? Allt detta kan snabbt minska den faktiska studieytan som kan användas för effektivt arbete.
Om er kamera- och studioblixtutrustning så småningom antar professionella dimensioner är det rekommenderat att skaffa en stabil, helst stor, kassaskåp. För att kunna sova lugnt är även installationen av ett väl fungerande larm, som bör monteras av en fackman, bra.
I varje fotostudio bör det finnas ett område som kan förbli helt mörklagt. Så kan produktfoton, där främmande reflexer skulle störa, lättare skapas. För modellfotografering är det viktigt att studion också kan värmas upp väl under vintermånaderna.
Bakgrundssystem - också ett måste inom studiofotografi - finns det gott om. Men vid köp, se noga till att välja en stabil lösning, eftersom bakgrundssystemet garanterat kommer att användas ofta. Kedjan för att rulla ut bör inte vara av plast. Om bakgrundssystemet står på hjul är ni mer flexibla; ni kan använda systemet på flera platser i ert studio. Idealiskt om man kan använda de olika bakgrundspappren för olika set. Det är också fördelaktigt om de obehövda bakgrundsrullarna kan förvaras på bakgrundssystemet, eftersom det sparar plats. Som alternativ är ett hängsystem i form av flera krokar på väggen tänkbart, som tar emot rullarna.
Vita, svarta och grå bakgrunder kommer ni alltid att behöva. Andra färger för bakgrundsrullar eller olika tygmönster kommer ni att köpa efter behov. Med tiden samlas en stor variation av olika färger.
En ljusbord kommer ni säkert att behöva om ni vill bli självständig som reklamfotograf. Men köp hellre ett så stort som möjligt; annars kommer ni någon gång, när ni för första gången ska fotografera större produkter, att ångra det för små köpet.
Gör helst två långa listor där ni antecknar de viktigaste punkterna angående de krav som ert framtida studio bör uppfylla och de föremål ni fortfarande behöver, enligt er åsikt stödjande för ert arbete och därför inte bör saknas. Försök även att inkludera era erfarenheter som ni har samlat under tidigare fotouppdrag och fria arbeten.
