Här är en översikt över de olika kapitlen:
01: Yrkesönskan Fotografi
Önskan om erkännande som drivkraft
Yrket Fotograf mellan kliché och verklighet
02: Frågor om lämplighet
Personlig lämplighet: "Görare" vs. Bedenkenträger
Sakliga förutsättningar
Ekonomiska förutsättningar
Stödjande miljö
03: Starten på yrkesfotografi
Praktik och assistans
Den klassiska, yrkesinriktade utbildningen
Den akademiska vägen (Fotografiutbildning)
Privata fotoskolor
Den autodidaktiska vägen (Sidointräde)
04: Fotostudion
Egen studio vs. Hyrstudio
Fördelar och nackdelar med ett studiokollektiv
Tips för hyresavtal
Tips om läge
Tips om lämplighet och om en meningsfull inredning av den egna fotostudion
05: Positionering och målsättning
Allround eller specialist?
Verksamhetsområden
Bildbyråbranschens förbannelse och välsignelse
06: Myndighetsbesök & Co.
Konstnärsegenskapen
Anmälan till skatteverket
Anmälan till näringslivsregistret
Industri- och handelskammaren (IHK) och hantverkskammaren
Socialförsäkring: Anmälan till Konstnärssocialkassan
Anmälan till arbetsplatsens yrkesförbund
VG Bild-Kunst
07: Fördelaktiga reklamåtgärder
Riktad reklam
Flygbladsreklam
Visitkort
Internetnärvaro
Schaufenster-gestaltung
Affärsförfrågningar hos reklambyråer och förlag
08: Hur utför jag professionellt, effektivt, ekonomiskt framgångsrikt och juridiskt säkert mitt första fotojobb?
Offert
Bekräftelseskrivelse
Genomförande
Fakturering
Påminnelsehantering
09: Juridik
10: Skatter
Mervärdesskattssystemet för småföretagare
Frågan om rätt skattesats
Mervärdesskatt
Inkomstskatt
Utsikt
Nyttiga länkar och litteraturrekommendationer
Allt måste vara ordnat... Anmäl er verksamhet som fotograf för att undvika problem med myndigheter eller kammare.
Konstnärlig egenskap
Konstnär eller näringsidkare? Det är frågan som varje person måste fråga sig som vill börja tjäna pengar med sina foton.
Innan du anmäler din yrkesverksamhet som fotograf till skatteverket bör du noggrant överväga statusen för ditt fotograferande och de(n) framtida verksamhetsområden(a).
Det är en skillnad om du registrerar dig som fotodesigner som huvudsakligen skapar konstnärliga foton eller som näringsidkare som arbetar yrkesmässigt manuellt. Det senare innebär att du utöver inkomstskatten vid en viss inkomst även skulle behöva betala näringsbeskattning samt IHK- eller Handwerkskammer-avgifter (obligatoriskt medlemskap! Se nedan!). Om du registrerar dig som frilansande fotodesigner, det vill säga som konstnär, slipper du betala näringsbeskattning och kammaravgifter.
Dock kan inte vem som helst fritt bestämma om hen ska registrera sig som fotodesigner eller manuellt arbetande fotograf. Det som är avgörande är den faktiska verksamheten. Så kan en porträttfotograf som främst tar biometriska passfoton inte hävda att hen är konstnärligt aktiv.
Vid bedömningen av vilka foton som ska betraktas som konstnärliga och vilka som inte, kräver skatterätten för erkännande av konstnärlig egenskap att det förutom teknisk behärskning även finns något "egenskapande" i fotona och dessutom ett "viss konstnärlig gestaltning" uppnås. Detta innebär att en personlig prägel och en kreativ touch bör finnas i fotona.
Andra kriterier som kan antyda att en fotograf arbetar konstnärligt är medlemskap i konstnärsförbund, regelbundna utställningar och offentligt erkännande (till exempel genom beviljade konstpriser), konstnärlig utbildning eller studier, etc.
Det skulle vara kontraproduktiv för att bli erkänd som konstnär att vara registrerad i handelsregistret eller i handverksrullen, eftersom att en övervägande affärs- eller handverksmässig verksamhet är en förutsättning, vilket dock skulle motsäga konstnärlig egenskap.
Sättet hur dina foton används, till exempel inom ramen för annonsering för ett företag, är sedan några år och enligt rättslig prövning inte längre avgörande för bedömningen. Om det finns oenigheter med skattemyndigheterna ska en neutral, kunnig bedömare involveras i beslutsprocessen, vars bedömning är avgörande.
Anmälan till skatteverket
Vem som helst som driver en frilansverksamhet som fotograf måste anmäla sig till skatteverket. Det spelar ingen roll om intäkterna erhålls endast sporadiskt eller regelbundet; med andra ord, oavsett om du är huvudsysselsatt eller har bisyssla. Meddelandet kan göras genom ett enkelt brev, personlig presentation är inte nödvändig. Efter anmälan tilldelas du ett skattnummer som ska finnas på varje utfärdad faktura. Alternativt till skattnummer kan också ett momsregistreringsnummer användas.
På webbadressen https://www.formulare-bfinv.de (meny: Tilldelning av momsregistreringsnummer) hittar du ansökan om tilldelning av ett momsregistreringsnummer.
Registrering på kommunens näringsavdelning
Om ni har upptäckt att ni snarare ska betraktas som en fotograf som arbetar med hantverk, det vill säga främst tar pass-, porträtt- och bröllopsfoton där ni inte har eller bara har lite möjlighet till konstnärlig gestaltning, måste ni registrera er hos kommunens näringsregister. En anmälan enligt paragraf 14 i GewO (näringsordningen) är obligatorisk. Ansvarig för det kommunala näringsregistret är den respektive ordningsmyndigheten.
För att anmäla (personlig närvaro) ett tillståndsfritt företag behöver ni ett ID-kort eller pass. Vissa myndigheter erbjuder dock även onlineanmälningar. Fordonsanmälan är avgiftsbelagd och kostar mellan 20 och 40 euro.
Det är nu för några år sedan möjligt för vem som helst att arbeta som fotograf som hantverkare; det finns inte längre något "mästarbegränsning" för fotografer. Mästarbrevet är inte längre ett krav för att driva ett fotoföretag.
Andra myndigheter, såsom skattemyndigheten, näringsavdelningen eller handelskamrarna, informeras automatiskt efter att företaget registrerats, vilket sparar er dessa extra steg.
Handels- och industrikammaren (IHK) och handverkskammaren
Näringsidkare är automatiskt medlemmar i handels- och industrikammaren. För dem finns en obligatorisk medlemskap och därmed en anmälningsskyldighet, vilket dock uppfylls genom att anmäla företaget till ordningsmyndigheten.
Ett undantag finns för dem som driver ett (foto-) hantverksföretag. Då är det inte längre IHK som är ansvarig, utan handverkskammaren. Enligt den Tredje lagändringen av handverksordningen och andra handverksmässiga föreskrifter från 2003 klassificeras yrket som fotograf som ett yrke utan tillträdeskrav, vilket innebär att det från och med den 01.01.2004 kan utövas även utan att ha avlagt mästarprov. Du måste dock fortfarande registreras i handverksregistret och därmed betala avgifter till handverkskammaren.
Den som däremot är konstnärligt verksam (som frilansare) eller publisistiskt verksam behöver inte anmäla sin yrkesutövning vare sig till IHK eller handverkskammaren, eftersom konstnärer och publisister är undantagna från obligatoriskt medlemskap.
Socialförsäkring: Registrering hos Konstnärsförsäkringskassan
Medlemsavgifterna till Konstnärsförsäkringskassan (KSK) är mycket förmånliga eftersom de försäkrade här bara behöver betala ungefär hälften av avgifterna själva. Den andra halvan subventioneras av förbund och av de som förmedlar verk av konstnärer och publisister, till exempel förlag, gallerier, reklambyråer, konsertarrangörer, osv.; alltså alla som - i relation till fotografer - använder bilderna genom publicering. Så står det hos KSK: "Här gäller det speciella att konstnärer och publisister bara behöver bära ungefär hälften av sina egna avgifter och därmed är lika fördelade som arbetstagare. Den andra delen av bidraget finansieras genom ett förbundsbidrag och en avgift från företag som förmedlar konstnärliga och publicistiska prestationer."
Genom denna reglering jämställs de självständiga konstnärer och publisister med fast anställda arbetstagare. Lagstiftaren har således försökt ta hänsyn till det faktum att konstnärer och publisister vanligtvis är frilansande och inte permanent tjänar en enda arbetsgivare.
Konstnärsförsäkringskassan är öppen för konstnärligt verksamma fotografer enligt lagen, men också bildjournalister och pressfotografer, eftersom dessa är publisistiskt verksamma.
Också pressfotografer kan ansöka om att tas upp i Konstnärsförsäkringskassan.
Det är inte längre avgörande sedan några år tillbaka om personen som har skapat konstnärliga foton är försäkrad hos KSK när det gäller att medlare som reklambyråer måste betala en avgift till KSK. Det som nu räknas är prestationen som har utförts.
Det räcker inte med att bara skapa konstnärliga foton. Ni måste också bevisa i ansökan om upptagning i KSK att ni tar foton med avsikt att generera inkomster. Uppkomstkommissionen för KSK avgör om ni tas upp eller ej.
Tillsammans med ansökan om upptagning måste den sökande lämna in, om det finns:
- Bevis på konstnärlig eller publisistisk utbildning, t.ex. diplomintyg, examensbevis, studieintyg
- Avtal med uppdragsgivare (inte äldre än 1 år)
- Avräkningar från uppdragsgivare om utbetalda arvoden eller fakturor som sökanden har utfärdat tillsammans med bankkvitto över mottagande av fakturabelopp
- Eget aktuellt reklammaterial (t.ex. broschyrer, affischer, foldrar, reklamblad, utskrifter av webbplatsen)
- Värderingar från tredje part (t.ex. priser, stipendier)
- Några exemplariska bevis på publiceringar / utställningar / konserter / föreställningar (t.ex. tidningsartiklar, förhandsannonseringar, inbjudningar till utställningar, utdrag ur kataloger); dessa bevis bör inte vara äldre än 1 år
- Intyg om medlemskap i yrkesrelaterade intresseorganisationer eller försörjningsinrättningar
- Bevis på erkännande inom kretsar för bildkonstnärer
- Andra aktivitetsbevis
Den som endast tar biometriska passfoton hela dagen kommer inte att finna nåd hos Konstnärsförsäkringskassan om hen skickar in sin ansökan. Om sökanden emellertid tar foton som de här upphöjda, är det mer troligt att hen kommer att tas upp i KSK.
Det belopp som måste betalas varje månad av den försäkrade för pension, sjuk- och vårdförsäkring beror på den "förväntade årsinkomsten" för fotografen. "Årsinkomsten" är skillnaden mellan intäkter och kostnader för verksamheten, det vill säga vinsten. På grund av de typiska svängningarna i inkomsten för konstnärer, har lagstiftaren beslutat att inte använda den månatliga inkomsten som beräkningsgrund, utan den årliga. Den försäkrade bedömer den förväntade årsinkomsten för det kommande året på hösten året innan (senast den 1 december) och rapporterar den till KSK baserat på "blanketten för uppgivande av förväntad årsinkomst"..
Registrering vid yrkesföreningen
Enligt lag är varje företagare medlem i en yrkesförening. Detta obligatoriska medlemskap syftar till att ge alla företagare en grund för en (lagstadgad) olycksfallsförsäkring, där yrkesföreningen är bäraren.
Yrkesföreningen ersätter vid:
- Arbetsolyckor
- Vägolyckor (till exempel även olyckor på väg till kunder)
- Yrkessjukdomar
Yrkesföreningen täcker kostnaderna för medicinsk behandling vid arbetsolyckor. Förutsatt att du har registrerat dig i tid. En arbetsolycka kan inträffa snabbare än man tror: jag har redan flera gånger fallit från stegen medan jag fotade. Lyckligtvis har jag bara fått några skrapsår och blåmärken hittills.
Det är obligatoriskt för fotografer (även som frilansande konstnärer) att vara medlemmar i yrkesföreningen Energi Textil Elektroteknik Mediaindustrin (BG ETEM), ansvarig inom BG ETEM är avdelningen för tryck och pappershantering. En privat tecknad frivillig olycksfallsförsäkring befriar inte från obligatoriskt medlemskap.
Summan som ska betalas beräknas inte utifrån inkomsten. Varje egenföretagare väljer själv en försäkringssumma, vilket sedan styr yrkesföreningens ekonomiska prestationer vid inträffandet av en försäkringsskada.
VG Bild-Kunst
VG Bild-Kunst (VG = förvaltningsförening) är "en förening som grundats av upphovsmännen (...) för att tillvarata deras rättigheter". Upphovsmän, fotografer och filmskapare nämns som rättighetshavare. Genom VG Bild-Kunst kan de således ingå ett förvaltningsavtal genom vilket rättighetsförvaltningen överförs till VG Bild-Kunst, vilket ger dem ytterligare intäkter.
Uppgifterna som VG Bild-Kunst har är jämförbara med verksamheten hos VG Wort och GEMA (GemA = samfundet för musikaliska framförande- och mekaniska spridningsrättigheter).
VG Bild-Kunsts uppgifter inkluderar:
- Inkasering och fördelning av schablonersättningsavgifter för upphovsrätt
- Licensiering och verkställande av individuella rättigheter
- Politisk och rättslig stärkning av upphovsrättsligt skydd
De fullt berättigade fordringarna gentemot tredje part (ibland även kallat sekundärnyttjanderättigheter) som den enskilde fotografen aldrig skulle ha kunnat hävda - på grund av lagkrav eller praktiska överväganden - är många. Till exempel är individuell fordran som uppstår från biblioteksersättningen utesluten enligt lag; här accepteras endast kollektiva fordringar, vilket är förståeligt om man tänker på adminstrativ bördan om varje bildförfattare skulle lämna in individuella fordringar mot bibliotek på grund av att deras bilder finns i böckerna (som många människor läser). Samma gäller för tidningsklippavtalet (särskilt tidningar som ingår i läsklubbar och som till exempel finns i läkare vänterum, läses av många människor) och för kopieringsersättningen (böcker kopieras ofta vilket leder till att författare och förlag går miste om ersättning).
Antalet bilder som används i mina fotoböcker (här är en utdrag från den nya upplagan av boken Modern Erotisk Digital-Fotografi) har jag rapporterat till VG Bild-Kunst.
Fotografer kan, efter att de blivit medlemmar, rapportera sina individuella publiceringar till VG Bild-Kunst, vilket för övrigt kan göras mycket bekvämt online. De vanligaste publiceringarna är försäljningar av bilder till tidskrifter här. Men även beställningsarbeten, som kunden har placerat på internet (vilket förmodligen är fallet med reklamfoton) eller som har publicerats på bokomslag eller musik-CD-skivor, kan rapporteras.
För att de ska kunna beaktas vid utbetalning avslutar en fristgenomsnittlig anmälan av anspråken genom att fylla i anmälningsformulären krävs. Sista dag för pappersanmälan är den 30 juni; onlinemeddelanden accepteras fram till den 31 oktober.
Kalenderpubliceringar beaktas dock inte av VG Bild-Kunst. Även om det finns ett alternativ för kalendern i onlineanmälningsmenyn, kan anmälan inte skickas; ett felmeddelande visas att kalendrar inte kan beaktas.
