Kamerainställningar när man arbetar med studioblixtar och mobila blixtar
Många fotografer är vana vid att låta kameran göra nästan alla inställningar. Denna "allt-i-ett-lösning" ger i de flesta (standard-) fallen användbara resultat, men det finns tillräckligt med undantagssituationer där automatiken skulle ge felaktiga resultat.
Också vid fotografering med blixtar måste man säga adjö till "automatläget." Det fotograferas manuellt. Det är dock inte särskilt svårt, som de följande förklaringarna visar.
Figur 7.1: Den som arbetar med studioblixtar måste ta hänsyn till en del saker när det gäller sina kamerainställningar för att få önskade resultat. Dessa är dock inte särskilt komplicerade och blir snart rutin efter några fotograferingar. En kort kontroll i början av varje fotografering visar om allt är korrekt inställt.
(Foto ©: Jens Brüggemann – www.jensbrueggemann.de)
Följande kamerainställningar rekommenderas som standard:
Figur 7.2: Här listas de standard-kamerainställningarna vid arbete med blixtar. Beroende på situationen (till exempel om jag fotograferar i en mörklagd studiomiljö eller med blandljus) och kraven (till exempel om man vill ta sportfoton eller fota utomhus) kan avvikande kamerainställningar vara nödvändiga för att uppnå önskad effekt.
| Parameter | Kamerainställning | Kommentar |
| Vitbalans | Dagsljus 5 500 K (sol-symbol) | se 1. |
| Hastighet | Enskild bild | se 2. |
| ISO-känslighet | Lägsta ISO-värde: 100 eller 200 | se 3. |
| Programval | manuellt läge (M) | se 4. |
| Slutartid | 1/125 sekund | se 5. |
| Bländare | enligt fotografens val | se 6. |
- Blixtar konstruerade för fotografering ger ett ljus som motsvarar mediumdagsljuset på 5 500 Kelvin. Vitbalansen på kameran sätts därför till solsymbol. Professionella blixtar ger konstant färgtemperatur även vid ändringar i effekten (-reduceringar). Det är inte alltid fallet med billiga blixtar som ofta erbjuds på internet.
Att sätta vitbalansen på automatik skulle vara felaktigt; det leder till svajande och felaktiga resultat. En annan vitbalansinställning kan vara användbar om man vill uppnå specifika effekter (till exempel färgförändringar).
Figur 7.3: Speciellt vid reklamfotografering handlar det om att återge produkternas färger så verkligt som möjligt och att till exempel även en eventuell lackering framhävs ordentligt. Det är särskilt viktigt när många produkter ska fotograferas tillsammans för en katalog. Då får det inte ske några förändringar i färgtemperaturen. Konstant dagsljustemperatur även vid långvarig användning är därför ett viktigt kriterium för en professionell blixt. Den fasta vitbalansinställningen på kameran för dagsljus (solsymbol) ger då en konstant (färg-) balans.
(Foto © 2013: Jens Brüggemann – www.jensbrueggemann.de)
Figur 7.4: Här har jag tillfälligt ändrat vitbalansen på kameran. Istället för solsymbolet har jag satt glödlampsymbolen. Bara så kunde jag få skärmen i bakgrunden, som blixtades, att se kallare (blåaktig) ut. För att modellen inte skulle få en färgstick använde jag ljusinställningen på honom. På detta sätt kan man alltså uppnå färgförändringar på rent fotografisk väg; helt utan efterredigering! 
(Foto © 2011: Jens Brüggemann – www.jensbrueggemann.de)
För den som vill följa den exakta metoden hänvisar jag till min nya fotohandbok "Modellfotografering: Proffskunskap inom skönhet-, mode- och erotiskfotografering" (med DVD med över 8 GB med bakom kulisserna-videor, inklusive en om denna metodik) (mitp förlag, 39,95 euro, ISBN 978-3826692123).
- Vissa blixtar skulle kunna följa fotografens bildfrekvens hos många DSLR-kameror, men vid högre blixtstyrka är det orimligt. Så: Ställ in bildfrekvensen till en bild; om ni inte fotograferar rörliga motiv, där ni, om ni har en så snabb blixt, vill blinka i så korta intervaller efter varandra.
- I normalfallet väljer man det lägsta ISO-värdet, eftersom bildkvaliteten då är bäst (ingen bildstörning).
Det är dock viktigt att använda de "faktiska" ISO-värdena och inte till exempel inställningen "L1.0" (eller liknande beteckning). Denna inställning motsvarar visserligen en ISO-reducerad till ett bländenummer; men bildkvaliteten blir avsevärt sämre.
Figur 7.5: Endast använda vid nödfall: Inställningen L 1.0 motsvarar visserligen 50 ISO rent matematiskt. Men på grund av den sämre kvaliteten är det att föredra det högre faktiska ISO-värdet (ISO 100; hos vissa Nikon DSLR-kameror även ISO 200). Solsymbolen (höger på bilden) visar att vitbalansen (WB) är inställd på dagsljus.
(Foto © 2013: Jens Brüggemann – www.jensbrueggemann.de)
Det finns dock tillräckligt med situationer där man kommer att välja en annan ISO-inställning. Till exempel när andra (svagare) ljuskällor på bilden tydligt bör märkas och valet av en längre slutartid skulle leda till oskärpa i bilden. Avgörande är att blixtsystemet har ett stort regelområde och att ni kan fotografera med lite blixtstyrka.
Bild 7.6: Om man inte vill förlita sig enbart på befintligt dagsljus (till exempel för att det vid direkt solljus på sommaren leder till extremt starka kontraster) eller av gestaltningsskäl vill använda ytterligare ljus, läggs parametern Ljusintensitet till de tre exponeringsparametrarna Slutartid, Bländaröppning och ISO-känslighet. Till skillnad från vad många nybörjare tror, behövs mycket ljus utomhus, åtminstone om man vill "hålla jämna steg" med solljuset under dagen (kontrasthantering!).
I denna fotoserie (som jag skapade för en erotisk kalender och fotograferade i augusti i starkt solljus) använde jag två generatorer: en med 2 400 WS effekt och en med 1 200 WS effekt. Inomhus däremot är det precis tvärtom: Eftersom det redan är "relativt mörkt" inomhus, behövs endast lite ljus för att göra det "tillräckligt ljust".
(Foto ©: Jens Brüggemann – www.jensbrueggemann.de)
Kameraautomatiken (oavsett om det är Program-, Tids- eller Bländarautomatik) skulle dock mäta det befintliga kontinuerliga ljuset (inklusive blixtsystemets modelljus), vilket skulle leda till en felaktig exponering när sedan blixten utlöses.
- Kamerornas Blixtsynkroniseringstid avser systemblixtar. Men inte studio- eller utomhusblixtsystem, som ofta ger mycket kraftig blixtstyrka. Den oftast angivna blixtsynkroniseringstiden på 1/250 sekund kan därför i vissa situationer vara för kort vid användning av ett blixtsystem (en del av bilden skulle då bli svart). Det rekommenderas att välja en slutartid under detta värde. Ibland fungerar även 1/200 sekund, men för säkerhets skull bör en ännu längre slutartid väljas. 1/125 rekommenderas, även om 1/160 sekund vanligtvis kommer att fungera.
Risken för suddighet på grund av skakning är försumbar (och endast potentiellt relevant vid blandat ljus): I ett mörklagt rum utan andra ljuskällor fryser den korta blixten varje rörelse; även vid slutartider på flera sekunder eller till och med minuter.
Bild 7.7: I ett mörkt rum fryser blixten varje rörelse. De modernaste blixtsystemen når kortaste blixtningshastigheter (t0.5) på 1/20.000 (till exempel broncolor "move") eller till och med 1/25.000 sekund (till exempel Profoto "Pro-B4"). För att fånga en trampolinhoppande person utan rörelsesuddighet behövs dock inte sådana extremt korta brinntider för blixtröret.
Fastän blixten inte bara beror på intensiteten utan också på blixtenhetens ljusstyrka, sker allt detta på millisekundnivå. Helt tillräckligt för de flesta fotouppgifter, även om man inte har något av de nämnda systemen ovan. (Extremt korta brinntider är endast relevanta om man vill fånga en kulor som flyger).
Bild 7.8: För att fånga de mycket svaga neonstavarnas ljusstyrka använde jag en relativt lång exponeringstid (1/8 sekund).
(Foto ©: Jens Brüggemann – www.jensbrueggemann.de)
Bild 7.9: Det var det blixtljuset som i det annars mörka studion möjliggjorde att modellerna kunde avbildas tillräckligt skarpt.
- Bländaren är ett gestaltningselement för fotografer. Valet påverkar skärpedjupets utsträckning. Vid porträtt föredrar man ofta en stor bländare (stor öppning, litet bländartal, litet skärpedjupsområde). För produktfoton avsedda för reklam föredrar man däremot en liten bländare (liten öppning, stort tal, stort skärpedjupsområde).
Bild 7.10: För produktfoton där det är viktigt att hela motivet kan vara tydligt och klart (och skarpt) används små bländare (här var det bländare 22). Jag använde det 2,8/105mm Mikro Nikkor-objektivet för denna bild.
(Foto © 2012: Jens Brüggemann – www.jensbrueggemann.de)
Bild 7.11: För denna bild använde jag samma objektiv med bländare 4,5.
(Foto ©: Jens Brüggemann – www.jensbrueggemann.de)
Många fotografer går dock tyvärr tillväga som följer: De slår på blixten, behåller inställningen som oftast var ställd efter föregående fotografering och justerar sin bländare därefter. Det är bättre att fundera över vilken effekt som ska uppnås och vilken bländare som bäst passar för detta ändamål. Ljusets intensitet väljs sedan därefter.
Bild 7.12: Speciellt vid utformning av porträtt spelar bländaren en väsentlig roll. Om man använder en nästan helt öppen bländare får man en vacker skärpe-urskärpe-övergång. Viktigt är att fokusera på ögonen hos den fotograferade personen. Ett foto uppfattas som suddigt om ögonen är oskarpa. Om däremot bara ögonen är skarpa och resten av bilden är suddig, kommer bilden fortfarande att bedömas som skarp av bildtittaren. Nikon D4 med 2,0/200mm Nikkor. 1/125 sekund, bländare 3,5, ISO 125.
(Foto © 2013: Jens Brüggemann – www.jensbrueggemann.de)
Bild 7.13: Beauty-Dishen är min favoritljusformare för uttrycksfulla porträtt av kvinnor. Här använde jag P-Soft från broncolor. Den har ingen vit utan silverfärgad insida, vilket gör ljuset lite "tighter".
Ritning 7.14: För en jämn belysning av bakgrunden (alltså utan förlopp) behövs två bakgrundsbelysningar (här använde jag två softboxar). Detta gäller särskilt för vit bakgrund, eftersom den snabbt ser grå istället för vit ut om den inte får tillräckligt med ljus. För att modellen endast ska belysas av huvudljuset och inte också av bakgrundsljuset måste det finnas tillräckligt stort avstånd mellan modellen och bakgrunden. Minst 1,5 m rekommenderas.
(Foto © 2013: Jens Brüggemann – www.jensbrueggemann.de)
OBS!
Vad man tydligt måste komma ihåg är: När man arbetar med blixtsystem måste man göra några specifika kamerainställningar på DSLR-kameran (slutartid 1/160 sekund eller längre, manuell inställning), men detta leder på inget sätt till att fotografens kreativa utrymme begränsas. Tvärtom! Att vi måste använda en slutartid som garanterar att bilderna inte delvis blir svarta är förståeligt. Ändå kan vi inom vissa gränser "leka" med tiden: mellan flera minuter (eller teoretiskt även timmar) upp till 1/160 sekund. (Beroende på blixtsystem och modell samt använd blixtens kraft även upp till 1/200 sekund).
Dock bör ni hålla i åtanke att vi med användningen av blixtljus måste skilja på effekterna av befintligt kontinuerligt ljus och använd blixtljus vid varieringar av de tre kameraexponeringsparametrarna:
• Förändringen av ISO-känsligheten påverkar effekterna av kontinuerligt och blixtljus på samma sätt.
• Även förändringar av bländarinställningen påverkar bildens ljusstyrka: av kontinuerligt och blixtljus på samma sätt.
• Vid förändringar av slutartiden har dock endast kontinuerligt ljus effekt på bildens ljusstyrka! Förutsatt att man arbetar inom det tillåtna området (1/160 sekund till flera minuter) har ändringar av slutartiden ingen effekt av blixten på bildens ljusstyrka.
Man måste alltså komma ihåg att ljusstyrkan i bilden vid blandljussituationer består av kontinuerligt ljusandel och blixtljusandel. Förändringar i slutartiden leder till att andelarna förändras: Ju längre slutartid, desto mer kontinuerligt ljus når sensorn (med konstant blixtljusandel).
Förhandsvisning
Den bästa blixtanläggningen är ingenting värd om man inte kan använda den effektivt ("göra rätt saker") och effektivt ("göra saker rätt"). Vad mer man bör veta om användningen av blixtsystem kommer ni att få reda på i nästa del av denna handledning: "Praktiska tips för att använda studio- och utomhusblixtsystem"!
