Praktiska tips för att hantera studioblixtar och blixtanläggningar utomhus
Den bästa blixtanläggningen är värdelös om man inte kan använda den effektivt ("göra rätt saker") och effektivt ("göra saker rätt"). Oavsett den tekniska hanteringen av de olika enheterna, vilket ska vara tillräckligt beskrivet i bifogade bruksanvisningar, finns det också många knep och särdrag som bara den känner till som antingen har lång erfarenhet av att hantera blixtar eller har genomgått en intensiv utbildning. Denna handledning kommer nu att hjälpa er att från början använda detta konstgjorda ljus effektivt och kreativt - utan att föregående gå den mödosamma och ensamma vägen med "pröva och fel".
8.1 Betydelsen av relativa avstånd till ljuset
Ljus har den förbluffande egenskapen att öka eller minska överproportionellt när avståndet från modellen till ljuskällan ändras. Och detta kvadratiskt. Om avståndet från ljuskällan till modellen fördubblas, minskar ljuset. Ljusstyrkan är nu endast 1/4 av värdet från tidigare!
Exempel
Om modellen står 2 meter från den framifrån använda huvudblixtet och fotograferas med bländare 5,6, måste fotograferas med bländare 11 vid en (ofta oönskad) nytt avstånd till huvudblixten (till exempel på grund av en kort efter-sminkpaus), som nu endast är 1 meter. För vid en halvering av avståndet till ljuskällan är ljuset 4 gånger ljusare än tidigare!
I praktiken innebär detta att nybörjare (om de inte känner till eller tänker på denna problematik), som inte äger ett eget studio och ofta fotograferar hemma eller i andra små utrymmen, har problem med att uppnå en konstant ljusstyrka i sina bilder. Det är snabbt glömt hur viktigt det är att noga hålla avstånden till blixtarna i blixtanläggningen. Trots allt är små förändringar av modellens avstånd till ljuset inte ovanliga (till exempel inom modefotografering där motiv ofta fotograferas i rörelse).
Denna problematik uppstår dock främst vid fotografering i små utrymmen, eftersom avstånden mellan modellen och ljuskällan nödvändigtvis är små.
Men även proffsen med sina stora studior påverkas av detta fenomen. Eftersom ljuskaraktären också förändras med avståndet, bygger många fotografer upp belysningssetet så att blixtarna, utrustade med ljusformare, står relativt nära modellen.
Till exempel är det meningslöst att placera en stor softbox 10 meter från modellen. Då skulle inte den här ljusformens karaktär komma till sin rätt. Särskilt enhetsljus står därför ofta mycket nära modellen eller föremålet som fotograferas.
Förändringar i avstånd (till exempel 1 meter) på en liten yta har alltså en stor påverkan på ljusstyrkan. Ändringar i avstånd på 1 meter märks knappt om alla ljuskällor (här: blixtar) till exempel står mer än 10 meter borta. Men det är som vi just konstaterade ändå snarare undantaget.
Därför är varje fotograf skyldig att noggrant se till att …
• antingen inte tillåta förändringar av modellens avstånd till ljuset (till exempel brukar en markering klistras på golvet i många studior där modellen har sin position) …
• eller ständigt kompensera för förändringar i avstånd genom att justera effekterna av de olika blixtarna med avseende på uteffekt.
Ändringar av bländarinställningen är mer ovanligt, eftersom om en modell ändrar avståndet kommer blixtarna (vanligtvis finns det åtminstone 2 blixtar riktade mot modellen, huvudljuset och effektljuset) påverkas olika. En ändring av bländaren på kameran kan endast generellt leda till mer eller mindre ljusstyrka - men inte kompensera för ljusare eller mörkare blixtar. Allt ljus från alla blixtar kommer alltid att bli ljusare eller mörkare.
Men om de står i olika avstånd till modellen kommer förändringar i avstånd att resultera i att närheten till blixt 1 automatiskt leder till att avståndet till blixt 2 ökar.
Figur 8.1: Om modellen flyttar sig framåt kommer avståndet till de två smala softboxarna bakom att öka. Om modellen däremot flyttar sig åt vänster minskas avståndet till den vänstra bakre smala softboxen samtidigt som avståndet till den högra bakre smala softboxen ökar. Osv.
Figur 8.2: Förändringar i modellens avstånd till blixtarna bör således specifikt kompenseras genom att justera effekterna av de berörda blixtarna för att säkerställa en jämn korrekt exponering.
(Foto © 2013: Jens Brüggemann - www.jensbrueggemann.de)
Figur 8.3: I fall A är modellen långt ifrån ljuskällan. Då spelar några centimeters avståndsändring ingen roll. I fall B är dock ljuskällan väldigt nära modellen. Där är en huvudbredd exponeringstekniskt mycket relevant, eftersom det procentuellt sett utgör cirka 30% av det totala avståndet mellan modellen och ljuskällan.
I fall A däremot är en huvudbredd försumbar procentuellt sett i förhållande till det totala avståndet (ca 7%). Avståndsändringen i fall A kräver ingen korrigering, medan avståndsändringen i fall B skulle vara viktig att beakta.
OBS: Man måste ha i åtanke följande: I ett litet rum leder förändringar i modellens avstånd till en blixt till behovet av att justera effekten hos de olika blixtarna. Utomhus, i solljus, spelar det ingen roll om modellen ligger på marken eller står på en stege 3 meter högt (och därmed är 3 meter närmare solen). Relativt sett spelar den skillnaden på 3 meter ingen roll utomhus: Jorden är 149,6 miljoner kilometer från solen. Där spelar 3 meters skillnad ingen roll.
I studion å andra sidan är en förändring på 3 meter i avstånd enorm. Det får modellen att se mycket ljusare eller mörkare ut, beroende på om avståndet har minskats eller förlängts. Se därför till att din modell får en markering på golvet som sin position. Eller kom ihåg vid förändringar i avstånd att eventuellt justera effekten hos enskilda blixtar.
8.2 Ljussummanläggning
Ljus summerar sig: Den totala effekten av en generator på 1 000 WS kan delas upp på två blixtlampor med vardera 500 WS. En slutartid på 1/30 sekund resulterar (ceteris paribus) i en dubbelt så ljus bild som med en slutartid på 1/60 sekund. Det hela är logiskt - men kan inte betonas tillräckligt ofta. ;-)
Figur 8.4: Där ljuskonerna överlappar varandra är det speciellt ljust. Ljuset summerar sig. Det gäller både kontinuerligt ljus och blixtljus. Logiskt, eftersom en blixt egentligen bara är en mycket kortvarig form av kontinuerligt ljus - bara med hög intensitet.
(Foto ©2011: Jens Brüggemann – www.jensbrueggemann.de)
8.3 Ljusformare definierar ljuskaraktären
När du köper en blixtanläggning spenderas mycket tid på att jämföra prestandadata för generatorer eller kompakta blixtar. Men det är först senare, vid utbyggnaden av blixtanläggningen, som man funderar över vilka ljusformare som finns i företagets sortiment. Det är ljusformarna som i huvudsak är ansvariga för ljuskaraktären.
När det gäller ljusformare gäller: Ju fler (olika) du har, desto bättre! Varje ljusformare ger ett annorlunda ljus, vilket är värt att även använda otraditionella alternativ.
Figur 8.5: Softboxar är särskilt populära bland fotografer. Inom produktfotografi ger de vackra reflexer, medan de inom modellfotografi ger en mjuk belysning.
(Foto © 2012: Jens Brüggemann – www.jensbrueggemann.de)
Figur 8.6: Man talar om en "ljungtång" när två softboxar används på ett sätt där de står emot varandra och blixtrar med ungefär samma intensitet.
(Foto © 2012: Jens Brüggemann – www.jensbrueggemann.de)
Figur 8.7: Vid fotosessioner utomhus föredrar jag att använda normalreflektorn. Den har hög ljuseffekt och är också minst känslig för vinden. Speciellt vid en hög (naturlig) användning av blixten kan det snabbt hända att vinden får hela stativet att gunga.
(Foto ©: Jens Brüggemann – www.jensbrueggemann.de)
Figur 8.8: Den som följer denna tutorialserie noggrant kommer snabbare kunna behärska en professionell ljusstyrning. Inte generatorerna eller kompakta blixtar, utan ljusformarna är i huvudsak ansvariga för ljuskaraktären. Därför är det tillräckligt med anledning att alltid hålla utkik efter nya sätt som finns på marknaden. Här använde jag för första gången "MOLA". Jag använde också en Sunbounce-uppljusare från vänster, eftersom de inte bara ger bra reflexioner utomhus, utan även inomhus. Nikon D3S med 2,8/105mm Micro Nikkor. 1/125 sekund, bländare 3,5, ISO 200.
(Foto © 2011: Jens Brüggemann – www.jensbrueggemann.de)
Figur 8.9: "MOLA" ger en blandning av mjukt ljus med ändå markant inslag och är därför särskilt lämplig för porträtt- och modefotografering. "MOLA" har en vågformad konstruktion med mattvit yta på insidan. Blixtörören är endast delvis täckta med ett tätmaskigt galler, vilket leder till att en viss procentandel av blixljuset reflekteras (mjukt ljusdel) och den återstående delen faller direkt på modellen (hårt ljusdel).
Figur 8.10: Även med samma ljusformare går det att "peta fram" skillnader. Här är "P-Soft" från broncolor avbildad (till vänster). Den tillhör kategorin Beauty-Dishs, men är utrustad med en mattsilverreflekterande yta istället för en vit. För att göra ljuset mjukare kan en diffusorinsats som tillbehör monteras framför reflektorn. Om man istället vill rikta ljuset mer kan en honeycombinsats monteras på reflektorn.
(Foto ©: Jens Brüggemann – www.jensbrueggemann.de)
Figur 8.11: Inom produktfotografi föredras ljusformare vars reflexer inte är störande. Softboxar och striplites är förstahandsvalet på reflekterande ytor.
(Foto ©: Jens Brüggemann – www.jensbrueggemann.de)
Figur 8.12: Med ytlampor kan man skapa tydliga ljuskanter som ofta används för att stödja produkts form som ljuslinjespårning.
(Foto ©: Jens Brüggemann – www.jensbrueggemann.de)
8.4 Ljus - och skugga?
Där mycket ljus finns bör det också finnas skugga! En skuggfri belysning brukar vara tråkig, platt. Skuggor ger fotot plasticitet, djup.
Figur 8.13: Under mina fotoworkshops i Andalusien fotograferar vi alltid på eftermiddagen. När den glödheta solen sjunker och de längre skuggorna skapar mer plasticitet, uppstår drömbilder. Oftast med modell, men ibland, som i detta foto som togs från en gammal piratfästning, även utan.
(Foto ©: Jens Brüggemann – www.jensbrueggemann.de)
Figur 8.14: Även inom modellfotografering är skuggor mycket viktiga. I denna manliga akt skapar växelspelet mellan ljus och skugga en bra betoning av den vältränade kroppen.
(Foto ©:Jens Brüggemann – www.jensbrueggemann.de)
8.5 Proportionaliteten mellan modelljus och blixtljus
När man arbetar med individuell effektfordelning är det nödvändigt att modelljusteringen också regleras automatiskt av enheten, först då kan ljuset vid blixtning verkligen bedömas genom modelljuset. Med andra ord: Vid olika effektfördelning av blixtarna kan belysningssituationen endast bedömas i rätt proportion till effektiv blixtstyrka om även modelljuset lyser procentuellt i förhållande till blixtstyrkan.
Exempel 1a
När blixtkoppen 1 blixtar med 25% av maximal effekt bör också dess modelljus endast lysa med 25%. När blixtkoppen 2 blixtar med 40% av maximal effekt bör också dess modelljus lysa med 40%. Och när blixtkoppen 3 används med endast 10% av maximal effekt är det viktigt att även dess modelljus endast lyser med 10% av maximal effekt.
Ännu bättre är det dock om generatorn inte bara erbjuder "Proportionalitet", utan också "Proportionalitet Maximum (Pmax)". Det innebär att modelljuset för blixtkoppen, vars blixtstyrka är inställd på högsta nivån, lyser med maximal effekt (t.ex. med 650 watt). Alla andra modelljus för de andra blixtarna lyser då proportionellt svagare; men så att förhållandet som valts vid blixtstyrkan också bibehålls vid modelljuset.
Exempel 1b
I relation till exemplet ovan skulle blixtkoppen 2 således lysa med maximalt möjligt modelljus, exempelvis med 650 watt. Blixtkoppen 1 skulle däremot lysa med 406,25 watt och blixtkoppen 3 med 162,5 watt.
Denna "Proportionalitet Maximum" har fördelen att även vid svag blixtstyrka finns tillräckligt starkt modelljus tillgängligt så att fotografen kan bedöma belysningssituationen väl och autofokusera snabbt och exakt.
Figur 8.15: Proportionaliteten (Pmax) mellan modelljus och blixtljus är viktig för att kunna bedöma (och vid behov förbättra) ljusets förlopp. Denna funktion är relevant vid användning av två eller flera blixtar, så snart dessa används med olika blixtstyrkor.
(Foto © 2013: Jens Brüggemann – www.jensbrueggemann.de)
Figur 8.16: På detta sätt ser man redan innan det första foto hur ljusförloppet, ljuskaraktären och ljusintensiteten av de olika blixtarna förhåller sig till varandra. När man sedan tar bilden motsvarar det blixtrade resultatet exakt det man såg genom modelljuset: What you see is what you get!
(Foto ©2013: Jens Brüggemann – www.jensbrueggemann.de)
8.6 Ljuseffekten vid användning av olika ljusformare
Ljusformarna ger inte bara olika ljuskaraktär; de bidrar också till hur mycket ljus som når modellen. Så det finns ljusformare som har en mycket hög ljuseffekt, till exempel eftersom de buntar ljuset eller eftersom de har en glänsande-silverbeläggning.
Andra "slukar" dock en del av ljuset, till exempel eftersom de har en tygdifusor, som är fallet med softboxar.
Figur 8.17: När jag blixtrar utomhus och behöver hög blixtstyrka använder jag inte softboxar eller liknande, eftersom de skulle "sluka" för mycket ljus (beroende på tygmaterial och tjocklek 1-2 bländsteg). Dessutom är plan- och ytljus mycket känsliga för vind, vilket gör deras användning nästan omöjlig speciellt vid havet. Här användes broncolor "mobil" (1 200 wattsekunder maximal effekt) med den extremt praktiska (lilla) blixthuvudet "mobilite".
(Foto ©: Jens Brüggemann – www.jensbrueggemann.de)
Detta förhållande med olika ljuseffekt för olika ljusformare kan man också dra nytta av, till exempel när man behöver svagare blixtljus, vilket dock inte är möjligt med blixtanordningens inställning (eftersom man redan har reglerat upp den så mycket som möjligt): I detta fall skulle till exempel en softbox, eventuellt utrustad med intern diffusor, vara lösningen.
OBS
Inte bara den inställda effekten av blixtanläggningen och avståndet från ljuskällan till modellen, utan även konstruktionen av ljusformaren har betydelse för ljuseffekten.
Förhandsgranskning
I nästa del av denna handledning (Del 9: Professionellt ljusinlägg inomhus) visar jag er några av mina foton som togs på plats inomhus eller i min studio. Dessutom har jag jämfört flera ljusformare direkt med varandra så att ni bättre kan bedöma respektive ljuskaraktär. Detta hjälper senare vid valet av lämpliga ljusformare för specifika fotografiska uppgifter.
