Professionell ljusledning inomhus
Figur 9-1: Den som fotograferar för "stora", kända varumärken måste lägga vikt vid kvalitet i sitt arbete. Detta inkluderar även professionell ljusledning. Tyvärr finns det inga standardrecept för att placera ljusen, varför riktigt bra fotografer aldrig slutar att experimentera med ljuset. De som arbetar med blixtanläggningar och har tillräckligt stark justeringsbelysning till deras förfogande bör emellertid kunna bemästra nästan alla belysningstekniska utmaningar suveränt.
För enligt principen "What you see is what you get" behöver man bara titta noggrant: Fotografen ser varje effekt som framkallas genom att ändra ljuspositionen eller ljuskarakteristiken (genom att byta ljusformer eller ändra avstånd).
(Foto ©: Jens Brüggemann - www.jensbrueggemann.de)
9.1 Naturlighet är "inne"!
Användningen av blixtljus syftar inte till att få varje foto att se "konstlat" eller "dödblixtat" ut. Till skillnad från på 70- och 80-talet efterfrågas idag ett ljus som ser mer naturligt ut.
Figur 9-2: På detta foto kommer huvuddelen av ljuset från dagsljuset som kommer in genom fönstren (till höger om pojken och bakom). Systemblixten användes endast för att lätta upp skuggorna i pojken ansikte. Blixten användes indirekt snett över den vita väggen (till vänster om pojken).
(Foto ©: Jens Brüggemann - www.jensbrueggemann.de)
9.2 Ibland är mindre mer!
Det krävs inte alltid 3 eller 4 blixtar för att skapa effektfulla foton. I de flesta fall (cirka 70% av mina foton) arbetar jag med endast en eller två blixtenheter. Det garanterar ett naturligt ljus och möjliggör ett effektivt arbete.
Figur 9-3: Normalt måste en vit bakgrund bli belyst separat för att återges ordentligt vit (och inte fult grå). Detta görs bäst till och med med två blixtar, så att det inte uppstår någon ljusgradient från ljust till mörkt (vilket sker vid användning av endast en blixt). I denna serie kunde jag dock klara mig utan extra bakgrundsbelysning, eftersom modellen lutade sig direkt mot väggen.
Figur 9-4: Bara om avståndet mellan modell och vägg är relevant (alltså finns), kommer ljusfallet att resultera i att väggen återges för mörk. Då måste den belysas separat. Här räckte mig dock ljuset från en enda stor softbox; både för modellen och bakgrunden. Nikon D3X med 1,4/85mm Nikkor. 1/125 sekund, bländare 5,0, ISO 200.
(Foto ©: Jens Brüggemann - www.jensbrueggemann.de)
9.3 Fotografering i mörkt rum
Fotostudior är vanligtvis helt mörka eller kan åtminstone mörkläggas. Bara om inget annat ljus når studion kan ljusfallet bedömas med hjälp av justeringsljuset redan vid fotograferingen. Endast sådana sofistikerade belysningssituationer kan realiseras på detta sätt.
Störande kontinuerligt ljus hindrar bedömningen av ljusfallet och ljuskarakteristiken, eftersom det antyder att det har en starkare inverkan på bildresultatet än vad som faktiskt är fallet. Det beror på att blixtljuset vanligtvis är betydligt starkare än justeringsljuset.
När man blixtrar (med hög prestanda) spelar befintligt främmande ljus mycket mindre roll än när man bedömer ljussättningen, där det befintliga främmande ljuset möter (svagt) justeringsljus. Ju starkare justeringsljuset för studioblitzen är, desto mindre störande är något annat ljus som tränger in genom fönster eller dörröppningar.
Antingen har den använda blixtanläggningen mycket starkt justeringsljus, eller så sker fotograferingen i ett mörklagt rum.
Starkt justeringsljus har också fördelen att kamerans autofokus fokuserar mycket snabbare och mer exakt. En punkt som inte bör glömmas vid inköp av ny utrustning, eftersom den långsamma fokuseringen vid fotografering kan vara riktigt "irriterande"...!
Figur 9-5: När man fotograferar i ett mörklagt rum kan man tydligt se ljusfallet redan vid ljussättningen (alltså före fotograferingen). På detta foto använde jag tre lampor: huvudljuset framifrån (Beauty-Dish med grid), effektljuset från vänster sida (till höger om pojken; en långsträckt softbox) och bakgrundsljuset (en normalreflektor med stor grid).
(Foto ©: Jens Brüggemann - www.jensbrueggemann.de)
9.4 För nybörjare: Dokumentera ljusuppbyggnaden!
För att påskynda lärprocessen rekommenderar jag att ni - åtminstone i början av ert arbete med en blixtanläggning - dokumenterar era ljusuppbyggnader. Det kan göras genom en schematisk skiss eller helt enkelt genom ett Making-of-foto (taget med ett större bildvinkel).
På detta sätt kan ni senare lättare förstå var ljuset stod i vilken fotoserie eller hur många blixtar ni använde och vilka ljusformare som användes. Även misstag kan på så sätt identifieras lättare i efterhand.
Figur 9-6: Ofta när jag tycker om belysningen på en bild undrar jag hur jag ställde ljuset och vilka ljusformare jag använde...
(Foto © 2013: Jens Brüggemann - www.jensbrueggemann.de)
Figur 9-7: Det skulle ha varit till hjälp om jag hade fotograferat ljusuppsättningen för varje motiv, precis som här. Tyvärr kom jag på den här idén först nu, när jag skriver denna handledning ... ;-( Så gör inte samma misstag som jag, utan börja dokumentera ljusuppsättningen från början!
(Foto © 2013: Jens Brüggemann - www.jensbrueggemann.de)
9.5 Fotografering med blandljus
Men det kan också hända att man måste fotografera med blandljus även inomhus. Det kan till exempel vara fallet när man fotograferar rum, till exempel på hotell.
Då måste blixten anpassas till det befintliga ljuset. Detta kan enkelt göras med blixthanteringens regelområde. Förutsättningen är dock att regelområdet är så stort som möjligt. Jag rekommenderar att regelområdet bör vara åtminstone 7 bländarsteg. Endast då är systemet verkligen flexibelt användbart.
Figur 9-8: I denna serie ställde jag mig själv inför en blandljussituation som utmaning. Jag ville återge paraplyet i bakgrunden kallare. Vanligtvis är det silverfärgat, men för min bildidé ville jag att det skulle se blåaktigt ut. Därför ställde jag vitbalansen på min kamera till glödlampsymbolen.
Paraplyet i bakgrunden blixtrade jag sedan normalt, medan jag endast belyste modellen med modelljusteringen.
Figur 9-9: På detta sätt återgavs modellen korrekt ("normalt"), medan bakgrunden verkar "kallare" än normalt. Nikon D3X med 1,4/85mm Nikkor. 1/80 sekund, bländare 3,5, ISO 200.
(Foto © 2012: Jens Brüggemann - www.jensbrueggemann.de)
9.6 Ljusformare i jämförelse
I det följande har jag inkluderat några exempelbilder för att tydliggöra hur ljusegenskaperna förändras vid användning av olika ljusformare. Avståndet mellan blixtens strålkastare och modellen var cirka 1,20 meter i varje fall (utom vid användning av den stora paraplyet, då var avståndet cirka 3 meter). Avståndet mellan modellen och bakgrunden var cirka 1 meter. Bilderna som tydliggör ljus-skuggförloppet fotograferades lätt snett (i en vinkel på cirka 10 grader till ljuskällan) av mig. De vänstra bilderna visar respektive använd ljusformare; de högra visar resultatet av det respektive ljus-skuggförloppet (i modellens ansikte och på den vita väggen).
Figur 9-10: Använd ljusformare: (ingen). När ingen ljusformare används på blixtenheten resulterar mycket hårt ljus som sprider sig nästan i alla riktningar. Skuggan är tydligt avgränsad. Endast att användas i nödfall.
(Foto © 2013: Jens Brüggemann - www.jensbrueggemann.de)
Figur 9-11: Använd ljusformare: Standardreflektor (broncolor P70). Standardreflektorn har på grund av den silverfärgade beläggningen en hög ljusutbyte. Ljuset kan betraktas som ganska hårt. Belysningsvinkeln är relativt stor. Mycket lämplig för markerade porträtt eller för jämn belysning av bakgrunden.
(Foto © 2013: Jens Brüggemann - www.jensbrueggemann.de)
Figur 9-12: Använd ljusformare: Standardreflektor med tätväggig nätplatta (broncolor P70 med tätväggig nätplatta). Om en nätplatta används med standardreflektorn sprids ljuset mer riktat. Ljuskonen blir betydligt mindre. Mycket lämplig för att skapa hårlys eller för att skapa porträtt med markant ljusledning. Observera: Modellen bör vara mycket välsminkad och ha jämn hud utan orenheter.
(Foto © 2013: Jens Brüggemann - www.jensbrueggemann.de)
Figur 9-13: Använd ljusformare: fyrkantig softbox (broncolor Pulsoflex EM 110cm x 110cm). Ljuset är mycket mjukt, vilket beror på både diffusorvävnaden och den stora ytan på denna softbox. Mycket lämplig för skönhetssessioner med modeller med dålig hud eller som planljus för produktfoton där ljuset reflekteras.
(Foto © 2013: Jens Brüggemann - www.jensbrueggemann.de)
Figur 9-14: Använd ljusformare: smal softbox (broncolor Pulsoflex EM 40cm x 155cm). Smala softboxar ger ett mjukt ljus, där skuggan vid vertikal placering av softboxen resulterar tydligare jämfört med horisontell position. Mycket lämplig för ljuskanter, både inom modefotografi samt produktfotografi. På reflekterande ytor som exempelvis flaskor eller solglasögon ger den reflekterande softboxen en vacker reflex.
(Foto © 2013: Jens Brüggemann - www.jensbrueggemann.de)
Figur 9-15: Använd ljusformare: Beauty-Dish (broncolor Soft-Jet Reflector P-Soft med silverbeläggning). Min favoritljusformare! Denna ljusformare ger ett ljus som ligger mellan hårt och mjukt. Idealisk för skönhetsporträtt när modellen är välsminkad.
(Foto © 2013: Jens Brüggemann - www.jensbrueggemann.de)
Figur 9-16: Använd ljusformare: Beauty-Dish (broncolor Soft-Jet Reflector P-Soft med silverbeläggning + tätväggig nätplatta). Med nätplatta levererar Beauty-Dish ljuset mer riktat. Utmärkt för porträtt även på män som kan hantera lite mer markant ljus och som framhäver skäggväxten. Kan även användas väl inom modefotografi, till exempel för att framhäva lädrets struktur väl.
(Foto © 2013: Jens Brüggemann - www.jensbrueggemann.de)
Figur 9-17: Använd ljusformare: Reflexparaply (broncolor Reflektor Umbrella Silver med 102cm diameter). Ett traditionellt, beprövat ljus som kan placerar sig mellan hårt och mjukt. I ljuskaraktär liknar den P-Soft. (Endast betydligt billigare i inköp och bättre transportabel eftersom paraplyet kan vikas ihop.)
(Foto © 2013: Jens Brüggemann - www.jensbrueggemann.de)
Figur 9-18: Använd ljusformare: Opal akrylkula (broncolor Ballong). Ballongen var designad för användning inom interiörfotografi. Den ger ett mycket naturligt ljus genom sin 360 graders spridning. Idealisk för belysning av interiörer. Kan också användas inom modellfotografi om resultatet ska se mycket naturligt ut. Bilderna ser "inte blixtrat" ut, med flerfaldig reflektion av blixten genom tak och väggar.
(Foto © 2013: Jens Brüggemann - www.jensbrueggemann.de)
Bild 9-19: Använd formad ljus: stor paraply (broncolor Para 330 FB; diameter 330 cm med centrerad fokusering). Vid centrerad fokusering (jag använder Para med en ringblixt som är centrerad runt mittenstången) resulterar det i ett mycket plastiskt ljus, vilket är idealiskt för att fotografera modeller vackert och lätt dramatiskt.
(Foto © 2013: Jens Brüggemann – www.jensbrueggemann.de)
Bild 9-20: Använd formad ljus: stor paraply (broncolor Para 330 FB; diameter 330 cm med decenterad fokusering). Vid decenterad fokusering resulterar det i ett planljus, väldigt mjukt. Ljuskonen är då mycket större än vid centrerad fokusering och räcker för att lysa upp en hel uppsättning.
(Foto © 2013: Jens Brüggemann – www.jensbrueggemann.de)
Bild 9-21: På mittenstången av det stora paraplyet kan blixtlampan (eller, som här, en ringblixt) fästas och fokuseras. Ljusets karaktär förändras då betydligt, vilket vi har sett i de två tidigare exemplen. Här är ringblixtet i centrerat läge, nära centrum av paraplyet.
(Foto © 2013: Jens Brüggemann – www.jensbrueggemann.de)
Bild 9-22: Ringblixtet har modelleringsljus som är monterade längs den cirkulära blixtröret. På så sätt kan ljusets förlopp betraktas väl utan att man ens har tagit en enda bild.
(Foto © 2013: Jens Brüggemann – www.jensbrueggemann.de)
Bild 9-23: När modellen står med avstånd till bakgrunden (här var det cirka 1 meter), leder ringblixtets ljus till att en skugga från modellen är synlig runt omkring bakom den på den vita väggen. Denna fotografi togs inte, som de tidigare exemplen, i en sned vinkel utan rakt framifrån. Ringblixten var fäst vid kameran, objektivet på min DSLR befann sig mitt i öppningen av ringblixten vid fotograferingen.
(Foto © 2013: Jens Brüggemann – www.jensbrueggemann.de)
Bild 9-24: Skuggringen runt om kan undvikas om modellen står direkt (alltså utan avstånd) framför den specifika bakgrunden. Denna fotografi togs på samma sätt som det tidigare exemplet, förutom att modellen stod direkt mot den vita väggen. Endast den högra armen kastar fortfarande en skugga, vilket beror på att den hålls cirka 30 centimeter från den vita väggen.
(Foto © 2013: Jens Brüggemann – www.jensbrueggemann.de)
Bild 9-25: Avskärmningsklaffar (fäst på normalreflektorn; denna bild visar en fästning på en demo-vägg) förändrar inte ljuskaraktären. De påverkar dock ljusspridningsvinkeln. De används när ljuset endast ska riktas mot enskilda motivdelar medan andra ska skyddas från att få ljus från denna lampa. Varning: Efter långvarig användning av avskärmningsklaffar blir de (vid starkt modelleringsljus) mycket varma!
(Foto © 2013: Jens Brüggemann – www.jensbrueggemann.de)
9.7 Ljusformare i produktfotografi
I produktfotografi är valet av rätt ljusformare avgörande för produkten säljchanser. Tänk er en lyxig vin som ska säljas i en designad flaska: Hur skulle detta se ut för en potentiell kund om flaskan på grund av en olämplig belysning inte längre ser elegant ut utan bara ful? Flaskor fotograferas till exempel inte med paraplyreflektorer, utan med smala fyrkantiga panelbelysningar, eftersom dessa kan accentuera linjerna på en lyxig flaska.
Bild 9-26: För glänsande skor är panelbelysningar även det första valet. Den långa ljusreflexen på skon ger en elegant touch och stödjer därmed produktens image.
(Foto ©: Jens Brüggemann – www.jensbrueggemann.de)
Bild 9-27: Om skornas yta är av tyg eller mocka kan även andra ljusformare användas. Jag har mycket bra erfarenheter med broncolor P-Soft, utrustat med ett bikakemönster.
(Foto ©: Jens Brüggemann – www.jensbrueggemann.de)
Bild 9-28: Det riktade ljuset gör då att materialens råa yta kommer väl till sin rätt.
(Foto ©: Jens Brüggemann – www.jensbrueggemann.de)
Bild 9-29: Oavsett om det är präglingar, stickningar eller läderstrukturer: Den som vill framhäva produkternas yta kommer att använda hårt, riktat ljus.
(Foto ©: Jens Brüggemann – www.jensbrueggemann.de)
Bild 9-30: Produktfotografi kräver generellt sett "mycket ljus". Det gäller särskilt för små objekt när man arbetar inom makroområdet. Den som vill tjäna pengar på produktfotografi kommer att vara noga med att skaffa belysningsutrustning med mycket kraft (1 500 wattsekunder minimum med 3 blixtlampor).
(Foto ©: Jens Brüggemann – www.jensbrueggemann.de)
Bild 9-31: Att fotografera designer-glasögon är roligt, men man måste vara försiktig med vilka ljusformare som bäst kan användas. Och varifrån. För detta föredrar jag smala softboxar, som beroende på glasets krökning kan placeras horisontellt, vertikalt eller även snett från mig. Eftersom det inte finns några standardinställningar ens i produktfotografering, gäller även här: Prova helt enkelt olika alternativ!
(Foto ©: Jens Brüggemann – www.jensbrueggemann.de)
Förhandsvisning
I nästa (och sista) del av denna handledning kommer vi att fokusera på professionell ljusstyrning utomhus.
