Jag ska visa dig hur du med justeringslager enkelt kan åstadkomma en färglook. Du har olika alternativ här: Du kan använda spektrumet med justeringslager (1), du har tillgång till genomskinlighet (2) och du har tillgång till läget för lager (3).
Och bara med dessa kombinationsmöjligheter kan du från en snygg bild, här på bakgrundslagret (1), dra ut lite extra (2). Du kan sätta din egen prägel, din egen look på det hela.
Vad gör man här nu? Det finns ingen grundregel för vad du ska göra först. Du måste titta på bilden och tänka: Hur skulle det kunna se annorlunda ut? Var kan bilden fortfarande ha potential? Denna bild är förresten en fotomontage, där fanns en annan bakgrund, och även vattensprutorna är digitalt infogade. Med Dodge & Burn ljusades ögonen upp i ansiktet. Hela programmet, men det är inte det det handlar om här. Utan det handlar om: Hur kan jag nu få ut de sista fem, tio procenten och göra hela saken lite mer intressant? Naturligtvis vill jag också ha en igenkänningsfaktor.
Tonkurva
Jag börjar vanligtvis med att titta på kontrasten. Jag tänker: Jag vet inte exakt hur det skulle se ut om jag hade mer eller mindre kontrast. Och därför skapar jag alltid ett justeringslager tonkurva.
Denna tonkurva (lagret måste vara valt) kan jag här (1) sätta till läget mjukt ljus och genast har jag ökat kontrasten. Färgerna blir starkare, kontrasten ökar. För att jämföra de båda bildversionerna, stäng av och på justeringslagret tonkurva genom att klicka på ögonsymbolen (2). Om jag inte vill ha denna korrigering, till exempel här (3) vid kinden där färgskiftningarna syns mycket tydligt, då sätter jag tillbaka lagret under (1) till läget normalt…
… och använder tonkurvan på det sätt det egentligen är tänkt: Jag drar upp skuggorna här (1) med den svarta handtaget till där det är lite mer information. Samma sak gör jag med ljusen med den vita handtaget (2).
Med mellantonerna (grå handtaget) funderar jag: Vill jag ha det ljusare (1) eller vill jag ha det mörkare (2)? Jag bestämmer mig för att jag vill ha det en aning mörkare här (3).
Nu har jag inte denna extrema färgskiftning i ansiktet (1), men jag har ändå definitivt mer kontrast i bilden. Jag tycker att det passar bilden bra, trots att handen (2) och näsan (3) nästan sticker ut lite för mycket. Det är denna sista touch här (4) i ljusen och även svart (5) suddar ut lite, troligtvis här (6) vid remmarna och där borta vid klipporna (7). Det spelar ingen roll, ett histogram går aldrig sönder, ett histogram är alltid bildberoende, skulle jag säga. Hade jag nu haft en tonförlust i histogrammet, alltså tunna, svarta linjer där det inte finns bildinformation, då har jag ett problem. Men mitt histogram har detaljer från början till slut, med två avstickare (4 och 5). Och det är bra så, för det är vad jag ser i bilden. Detta är alltså tonkurva.
Färgbalans
Nästa sak jag vill veta är om bilden verkar varm eller kall. Så jag väljer under korrigeringar justeringslagret färgbalans (1). För en varm känsla drar jag reglagen lite mot rött och lite mot gult (2). Ser bra ut.
Testar vi sedan den kalla känslan och drar reglagen mer mot cyan och blått. Det tilltalar mig mer, eftersom vattnet och allt igen är lite insvept. Det ger en känsla av friluftsliv och vildmark. Kajaksport är ju kallt. Killarna klär sig inte tjockt för ingenting och därför gör jag bilden lite kall.
Kurvjustering
Sedan funderar jag: Skulle bilden klara korsfärgning? Jag vet inte och klickar här (1) på kurvjustering. För en överblick stänger jag fönstret (under 2) och arrangerar min vy så (3) att jag kan arbeta bra i detta fönster (4). Och nu tittar jag på de blå tonerna (5).
De blå tonerna därför att jag redan har en kall bild här (1), och blå är kallt. Sedan funderar jag: Gör jag det kanske så och drar handtaget uppåt (2)? Det skulle vara för mycket för mig. Går jag åt höger (3) och drar den till det gröna kalla området? Jag gillar det inte.
Så jag lägger bara en touch av blått i skuggorna (1). Som komplement kan jag nu också "dra" upp ljusen (2): Om jag tar bort ljusen här (3) blir de gula. Det skulle vara för mycket av det goda, det är ren Instagram, ...
... men en gnutta (1) - så gillar jag det väldigt mycket. Jag tittar på Före (vänster) och Efter (höger), för det med Alt-tangenten här (2) klickar du på bakgrundslagret. Jag tycker definitivt att bilden har vunnit på grund av denna look.
Ytterligare möjligheter
Om detta räcker för dig, då har du redan nått målet och skapat en riktigt snygg look med tre justeringslager, som du också kan applicera på en hel serie bilder. Om du vill fortsätta, kan du naturligtvis fortsätta här. Du visar igen korrigeringar-paletten och säger: Vilka andra möjligheter finns det?
Det kan bli helt enkelt att göra det till svarvitt (1). Ser inte dåligt ut, men jag har nu investerat så mycket tid i färgerna - nej, bort med svarvit-lagret (2).
Vad mer har jag? Exponering, ljusstyrka/kontrast, tonkurvor, tonvärdeskorrigerings-, allt som har med ljusstyrka att göra, här uppe (3). Nej, det lockar mig inte, eftersom jag redan har optimerat kontrasten.
Dynamik
Dynamik: Förstärk svaga färger i bilden (1). Vilka är de svaga färgerna? Tydligen de blå tonerna i bakgrunden. Jag vill inte göra något med dem, i alla fall inte förstärka dem (2). Hur ser det ut om jag tar bort dem (3)? Ja, det går nästan mot Color-key, det är lite slitet.
Men om jag tar bort bara en gnutta, borde idrottaren teoretiskt sett komma mer i förgrunden. Och det gör han också. Så genom en enkel justeringsnivå har jag återigen fått ut en twist till från bilden.
Sammanfattning
Och vad varje bildredigerare alltid gör, och vad du också borde göra, är: Belöna dig själv efter ditt arbete, oavsett om det var lätt eller svårt. Titta på före-efter några gånger, för endast så ser du verkligen: Har du fått något ut av det eller har du förvärrat det? Jag tycker att denna bild har definitivt vunnit genom denna enkla redigering med justeringslager en mycket, mycket bra look.
