Jag kommer nu att skapa en intressant look med suddningstekniker. När allt detta är applicerat kommer det se ut som om någon tittar genom en sådan mask här, och personen sitter precis i fokus. Hela uppsättningen är inte bara suddig, den ser också lite "konstig" ut – och det är alltid intressant. Jag ska visa dig hur allt fungerar.
Du börjar med att skapa en bakgrundskopia med Command + J eller Strg + J, eller genom att dra bakgrundsagget till ikonen för en ny lager (1). Därefter kan du börja. Viktigt: Innan du överhuvudtaget börjar använda filter, se till att om det är möjligt i din lagerstack så skapar du en Smartobjekt här (Lager>Smartobjekt>Konvertera till Smartobjekt). Då får du en liten box här (2), brukar jag säga alltid. Man kan tänka sig att den här lådan med inställningar är tom för tillfället, det ligger inget där. I princip skiljer sig det Smartobjektet och bakgrunden nu här genom en tom ask. Vad lägger du nu in i denna ask?
Först visar jag dig den enklaste suddningsfiltret för att skapa en snabb look. Det är suddningsfiltret Gaussskärning (Filter>Suddningsfilter>Gaussskärning).
Pixlarna, eller styrkan här nedan (1), ställer du in så att en suddig effekt uppstår i bilden, och klicka OK (2).
Den Smartfiltret, som nu skapats här (1), skapar automatiskt en mask (klicka), och du kan här (2) använda en svart pensel (3) för att sudda bort mitten (4). Ser ganska spännande ut. Men alla kommer genast att märka att det är en Gaussskärning som något tagits bort från. Jag tycker fortfarande att det är bättre än att använda bilden i original. Jag störs av de två striplightsen (5) här bakom. När jag suddar dem, finns de fortfarande där, men jag är lite mer fokuserad på modellen i mitten.
Jag går nu några steg tillbaka (Redigera>Ångra), för att få masken tillbaka här (1), och stänga av här (2) Gaussskärning. Det fina med Smartobjekt och Smartfilter är att det automatiskt bifogas en mask. Nu kan jag filtrera utan bekymmer. Jag kan när som helst komma tillbaka hit (3) till inställningarna för Gaussskärning genom att dubbelklicka.
Sedan går jag in här i Suddargalleriet. Det måste vara mäktigt om Photoshop vid sidan av alla suddningsfilter också har en egen galleri. Och det är det verkligen. Det är Fält Suddning, Iris Suddning, Tilt-Shift Suddning, Bane Suddning och Cirkulär Suddning. I det här fallet väljer jag Iris Suddning.
Ett nytt fönster öppnas. Här kan du flytta runt suddningen mycket snyggt i bilden och verkligen välja exakt var du vill ha den.
Sedan har du olika handtag. Avståndet mellan dessa två punkter (1) eller mellan dessa två punkter (2) bestämmer den mjuka övergången. Om du drar här (3), kommer det naturligtvis att luta. Men övergången befinner sig mellan den här punkten och den här punkten (4). Om du till exempel vill inkludera modellens skor, borde du börja punkten (5) här nere (6). Nu utnyttjas den här övergången.
Om du drar in den här (1), ser du hur allt långsamt smälter samman med modellen. Jag skulle dock hellre ha det vid skorna nedan (2). Det ser trevligt ut. I motsats till filtret Gaussskärning, där du bara kan ställa in ett fast värde och sudda med en mask, har du här möjligheten att anpassa övergången och placera den osuddade fläcken (3) exakt där du vill ha den i bilden.
Och något annat du kan göra är att justera styrkan här (1). Snurrar enkelt på den här ratten (1). Jag drar den nästan till max (2). Då ser du hur allting här så att säga suddas bort. Och ju mer jag gör det, desto mindre uppfattar jag dessa Softboxar/Striplights (3) till exempel. Det skulle nu också kunna vara något annat industriellt ljus, jag kan inte längre känna igen det, och det är så syftet.
Och nu har jag i princip skapat en bättre suddighetseffekt än denna Gaussiska suddningsfilter, eftersom jag här har bestämt just detta område (1) mycket specifikt. Jag blendar även här (2) ut det och fortsätter glatt filtrera på.
Jag går tillbaka till galleriet och tar sedan effekten Tilt-Shift (Filter>Suddningsfiltergalleri>Tilt-Shift…). Arbetsmässigt fungerar den i princip precis som detta Iris-suddningsfilter. Jag har nu här igen en mjuk övergång mellan dessa två linjer (1). Jag kan återigen bestämma styrkan av effekten i mitten (2). Jag kan dra upp och ner här (3). Bildens mitt är ganska bra för mig just nu.
Sedan flyttar jag först ner linjen (4), ...
... eftersom det får vara suddigt ända ner till här (1). Jag skulle dock gärna vilja att övergången är lite längre ner (2). Denna gång låter jag det dock smyga in lite i skorna, för effekten är så minimal här (3) att man knappt märker den längre.
Uppåt kan det få vara en bit till sträckt (4 uppåt). Sedan ger jag gas med mitt filter här igen, vrider på ratten (5) ...
... och ser nu hur taket och golvet suddas. Jag måste dra ut lite mer från huvudområdet (1 uppåt), eftersom huvudet naturligtvis ska vara skarpt. Vid tåspetsarna stör det mig inte så mycket. Sedan kan jag bekräfta hela detta igen med OK (2), Photoshop tänker lite, men tänkpauser är alltid bra.
Sedan kan jag visa före och efter bilderna. Jag tycker effekten alltid är bra på sådana bilder, eftersom betraktaren fokuserar i mitten. Jag kan även kombinera dem. Jag kan behålla suddningsfiltret som det är (bara Tilt-Shift är synligt), och jag tar även med Iris-suddningen (visar). Nu är jag nästan vid den punkten där det ser ut som om jag tittar genom en suddig skiva. Kanske någon alien som är på väg här i denna fabrik och letar efter damen. Vem vet?
Nästa steg är att tillämpa en annan suddningsfilter, nämligen Rörelsesuddighet (Filter>Suddningsfilter>Rörelsesuddighet). En vinkel på 90° (1) får allt i bilden att dra upp och ner. Med avståndet (2) kan man experimentera lite, det behöver inte vara så extremt (3), kan appliceras mer subtilt, som i detta exempel (4). Men speciellt om man vill göra det diffust (5, tryck sedan 6 på OK), ...
... så att det ser väldigt "konstigt" ut och skapar en bildlook (1). Sedan kan jag nu måla fri zonen i mitten. Klicka på Smartfilter (2) och måla fri med svart förgrundsfärg (3) och en pensel (4) i bilden (5). Du ser den fria zonen på (6). Nu har jag denna effekt att det ser ut som om det verkligen händer genom en mask.
Det enda som jag inte gillar här ännu är: Jag har målat för mycket på masken till vänster och höger. Då byter jag enkelt förgrundsfärg till vit (1) och målar bort (2, 3) dessa strålkastare med penseln här (2,3).
Visst - detta har inget att göra med ett vanligt foto, men vem säger att en bildlook på foton alltid måste få det bästa att framträda? Det kan ju också vara kreativt tillämpat, som i detta exempel. Vem skulle ha trott att man med två, tre suddningsfilter och en Smartobjekt kan få till en så cool effekt?
